En för vildsvinen mycket bra vinter och vår gör att det nu rapporteras om stora vildsvinskullar i Skåne, Kronoberg, Jönköping, ja i hela södra och mellersta delarna av landet som har etablerade stammar av vildsvin.

Generellt är det jättestora kullar som observeras. Vanliga år är genomsnittskullen fem kultingar stor. Nu bedömer vi att den är upp mot sju. Det kanske inte verkar vara så dramatiskt men utslaget är det en mycket stor skillnad, säger Jöns-Lennart Andersson.

De goda förhållandena gör också att överlevnaden är stor. Till exempel var mars regnfattig i Skåne, något som gynnar små och känsliga vildsvinskultingar.

Ny kull omgående

De för vildsvinen goda förhållandena gör också att suggorna blir dräktiga på nytt snabbare. Klimat, dräktighetstid och digivningen tär på suggan. Om vädret är bra och det är lätt att hitta mat avbryts digivningen tidigt, och suggan går i brunst. Jöns-Lennart Andersson berättar om en sugga som i vår observerats i Skåne, i vilt tillstånd.

Hon hade en kull med nio kultingar. De slutade dia när de var cirka 2,5 månader gamla. 21 dagar efter det brunstade hon och betäcktes. Tre månader, tre veckor och tre dagar efter det föder hon en ny kull. Alla som varit med om älg- och rådjursexplosioner förstår vad en sådan ungproduktion innebär.

Ett annat exempel kommer från en lantbrukare som Jöns-Lennart Andersson träffade för en tid sedan.

 Han har tidigare haft problem med vildsvinsskador. Nu såg han en grupp med sex suggor. De var så runda om buken att de knappast kunde springa från platsen.

Jöns-Lennart Andersson är allvarligt oroad över den snabba tillväxten. De kultingar som fötts i februari, mars och april kommer att vara aktiva i sitt födointag fram mot hösten, i samband med att vall och spannmål ska skördas.

 De stränga vintrarna har gjort att det varit lugnt på skadefronten de senaste två åren. Nu ser jag något helt annat framför mig. Det finns en risk för att delar av det vi byggt upp i form av samarbete, förvaltningsplaner, med mera, kommer att flyttas tillbaka flera år.

Jaga smågrisar?

Han uppmanar jägarna att vara på tå och följa med i utvecklingen. Vänta inte till när jaktsäsongen börjar i höst med att ta reda på hur det ser ut bland vildsvinen, utan gå redan nu ut i markerna.

 Även om det bär mig emot måste vi också fundera på om vi ska agera enligt tysk modell och gå på även de yngsta djuren. Jag vet att det är som att svära i kyrkan, men rent förvaltningsmässigt kan det vara klokt att skjuta smågrisar nu. Då blir det inte bara en rödgris på åteln i sommar. Det skulle kunna få stor betydelse, säger Jöns-Lennart Andersson.

Han uppmanar också jägare som tröttnat på att sitta vid sina åtlar att släppa in andra, mer jaktsugna, jägare.

Det är ett problem att de som inte tycker det är roligt att vakta på vildsvin inte låter andra göra det istället, säger Jöns-Lennart Andersson.