Nu var det förvisso Jägareförbundet Örebro län som stod bakom det arrangemang som under rubriken ”Hela landet ska leva hölls i i Lindesberg på måndagen. Men seminariets innehåll bar i högsta grad landsbygdsprägel om nu en sådan synvinkel kan sättas i motsats till jägarditot…

Rose-Marie Frebran

Först ut av talarna var landshövdingen i Örebro län, Rose-Marie Frebran. Hon hade dock inte några större överraskningar att bjuda på, utan påpekade främst att det inte är landshövdingen eller länsstyrelsens tjänstemän som ansvarar för de övergripande besluten gällande rovdjuren, utan viltförvaltningsdelegationen. Att landshövdingen, som är ordförande i delegationen, helt skulle sakna inflytande över dess beslut kanske inte samtliga åhörare köpte rakt av…

Nästa år, då ska vi ha en ny förvaltningsplan för rovdjuren i länet, utformad utifrån hur riksdag och regering nu hanterar rovdjursutredningen, sade Rose-Marie Frebran.

Avstod paneldebatten

Det hade inför evenemanget utannonserats att landshövdingen skulle ingå i den avslutande paneldebatten, men så blev inte fallet. I den samlingen fick istället rovdjurshandläggaren Per Wedholm representera länsstyrelsen i Örebro län.

Per Wedholm

Dessförinnan redogjorde Wedholm för de preliminära inventeringsresultaten för länet på rovdjurssidan, och kunde meddela att Örebro län för närvarande berörs av åtta revir, varav fem är familjegrupper med föryngring konstaterad. Med ytterligare tre revirmarkerande par och en övrig stationär varg berörs länet av totalt 3841 stationära vargar.

Per Wedholm redogjorde även för hur stora rovdjurskostnader länsstyrelsen beräknas ha. 2011 uppgick den summan till 3,1 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,4 promille av länsstyrelsens totala omsättning. Sammanlagt sysselsätter rovdjuren tio personer på motsvarande 3,5 heltidstjänster i länsstyrelsens regi.

Men trots ökande rovdjursstammar får vi allt mindre pengar för att inventera rovdjuren. Vi anpassar verksamheten till de pengar vi får, men det är så klart frustrerande när vi ber allmänheten att rapportera in rovdjursobservationer och sedan har vi inte råd att åka ut och kvalitetssäkra spår, sade Per Wedholm.

Pressade politiker

Olof Liberg

Näste man i talarstolen var i vargsammanhang synnerligen välbekante forskaren Olof Liberg.

Vi är inte längre herrar i eget hus, på grund av EU, sa Liberg en smula uppgivet, angående vargsituationen i Sverige just nu.

Han konstaterade vidare att hela vargfrågan är ett sökande efter balans mellan problem och bevarande:

Det är en svår balansgång, och politikerna är pressade från två håll.

Kvällens längsta applåd revs ner av Gudrun Haglund Eriksson, ordförande i länets Fåravelsförening, som talade klarspråk gentemot närvarande politiker:

Gudrun Haglund Eriksson

Om vi över huvud taget ska ha betande djur i framtiden måste vi få full ersättning för alla kostnader och produktionsbortfall som rovdjuren främst vargen orsakar. Vi måste få ha rätten att skjuta varg som rör sig i och intill beteshagar. Vi är på sista versens sista rad vi kan inte vänta längre. Politikerna måste besluta hur vi ska ha det, och de måste göra det nu, sade Gudrun Haglund Eriksson.

Kolbjörn Kindströmer, ordförande i Mellanskog Örebro län, representerade skogsnäringen för kvällen. Han summerade läget:

Betraktarna behöver inte betala, men det får brukarna göra: skogsägare, jägare och lantbruket.

Eriksson flitigast

Under den avslutande paneldiskussionen, som modererades av Rickard Axdorff från tidningen Skogsaktuellt, fick även inbjudna politiker chansen att säga sitt. Allra flitigast

Erik A Eriksson (C)

var riksdagsledamoten Erik A Eriksson (C), som uppmanade alla närvarande att påverka genom att skicka in remissvar på rovdjursutredningen.

2009 tog vi i riksdagen beslutet om ett tak på 210 vargar. Endast elva procent av riksdagsledamöterna röstade emot förslaget, som alltså hade ett starkt och brett stöd i riksdagen. Men det speglades inte riktigt så i media, sa Eriksson.

Trots att EU nu lagt sig i frågan måste man komma ihåg att vi inte har tagit något nytt beslut sedan dess. Men vi måste vara smarta nu, och utan dialog med EU riskerar vi att inte få ha någon jakt på varg i framtiden, sa Erik A Eriksson.

MP-motståndare

Helena Leander (MP)

Mest uttalad motståndare till vargjakt i panelen var Helena Leander (MP), riksdagsledamot från Uppsala län och ledamot i miljö- och jordbruksutskottet. Hennes främsta argument var att Sverige inte får riskera sin trovärdighet i miljöfrågor internationellt.

Vi försöker tala om för andra länder att de ska bevara sina hotade tigrar och andra djur. Men om vi, som är ett rikt land, inte kan skydda vargen vad har vi annars för trovärdighet?

Hela ekosystemet hänger samman och frågan om vargen handlar inte bara om varg. Det handlar om huruvida vi över huvud taget ska ha biologisk mångfald. Jag har svårt att se att 210 vargar skulle vara tillräckligt för en livskraftig stam, sa Helena Leander (MP) under paneldebatten.

Före detta riksdagsledamoten Lotta Olsson (M) från Örebro län ansåg att det gamla taket för vargstammen, 210 vargar, sannolikt är fullt tillräckligt i framtiden under förutsättning att stammen förstärks genetiskt.

Ännu ingen utökad skyddsjakt

Riksdagsledamoten Lennart Axelsson (S), också han hemmahörande i Örebro län och

Lennart Axelsson (S)

ledamot i länets viltförvaltningsdelegation, höll en försiktig linje debatten igenom. Men när frustrationen över den utlovade men hittills inte infriade utökade skyddsjakten kom på tal lovade Axelsson att ta med sig frågan hem till riksdagen.

Vi måste få fram nya riktlinjer som talar om för länsstyrelserna hur de ska göra, så att det blir lika överallt. Idag finns inga sådana riktlinjer, och det tar vi med oss härifrån idag, sa Lennart Axelsson.

Lokalpolitikern Johan Åqvist (FP), ledamot av kommunfullmäktige i Örebro, slog fast att viltförvaltningsdelegationerna måste få större inflytande över den lokala förvaltningen, och gav även sin analys över den ständigt ökande frustrationen över rovdjursproblematiken som nu tycks ta sig uttryck i ökad illegal jakt:

När människor inte blir sedda, när de känner att ingen lyssnar på dem det är då de

Gunnar Glöersen

tar lagen i egna händer. Även om vi inte sympatiserar med det, så måste vi förstå detta samband, sade Johan Åqvist.

Med i panelen fanns även Jägareförbundets rovdjursexpert Gunnar Glöersen, som avslutade och summerade kvällen:

Vi jägare har jobbat länge och hårt med vargfrågan; nu vill vi bredda den och visa att den inte är en renodlad jägarfråga, utan den berör hela landsbygden. Och för att nå framgång är det därför viktigt att alla vi brukare håller ihop, sade Gunnar Glöersen.