På Naturvårdsverkets uppdrag har ett antal forskare sammanställt information om utvecklingen hos de häckande fågelarterna i Sverige, under de senaste 30 åren. Det framkommer tydligt i rapporten att det går väldigt dåligt för vissa arter i exempelvis jordbrukslandskapet och i skogen, men att det också finns vinnare.
Rapporten innehåller en mängd information om förändringar i fågelfaunan, förändringarnas orsaker och förslag på vad som kan göras för att bevara ett rikt fågelliv. Rapporten skrevs av olika personer med olika specialområden inom fågelforskning och förvaltning. Underlaget för rapporten bygger på inventeringar över hela landet.
Denna rapport kommer att utgöra ett bra underlag och underlätta för framtida diskussioner kring förvaltning och jakttider för fåglar, säger Niklas Holmqvist som representerade Svenska Jägareförbundet i utredningen.
Bland förlorarna finns flera arter som är knutna till jordbrukslandskapet. Det alltmer effektiviserade jordbruket med större enheter och samma växtslag på stora ytor ger mindre variation vilket är negativt för de flesta fågelarterna.
Även det allt mer effektiviserade skogsbruket lämnar mindre plats för den nödvändiga variationen i landskapet, vilket speglas av att många fågelarter minskar.

Rovfåglarna ökar
Bland de arter som ökar märks framför allt stora fåglar, som rovfåglar, gäss och tranor. Rovfåglarnas framgångar beror på flera faktorer, bland annat minskade halter av miljögifter och att den historiska förföljelsen upphört.
Rapporten kommer att utgöra en viktig bas för vår framtida inriktning i bevarandearbetet, sa Lars Erik Liljeljund, generaldirektör vid Naturvårdsverket, vid pressträffen när rapporten släpptes.
Även de jaktbara arterna tas upp i ett särskilt kapitel. Situationen för dessa är överlag god. Två arter har dock minskat under de senaste 30 åren kråka och svärta. Kråkans minskning kan förklaras med den generella nedgången bland jordbrukslandskapets fåglar, medan svärtans tillbakagång troligen beror på förändringar i skärgårdsmiljön, samt minkens predation.
Som en följd av tillbakagången kan kråkan komma att klassas som missgynnad i nästa version av den svenska rödlistan. Det som bestämmer om en art hamnar på rödlistan är en rad kriterier från IUCN (en internationell organisation för bevarande av arter) som gäller över hela världen. Kråkan var uppe till diskussion redan vid förra revideringen av den svenska rödlistan 2005. Om en art minskar med över 15 procent på tre generationer så faller den inom kriterierna för rödlistning.
Rödlistan är bara ett verktyg för att uppmärksamma att en art genomgår stora negativa förändringar, säger Martin Tjernberg på Artdatabanken. En rödlistning innebär alltså inte automatiskt ett jaktstopp eller någon form av bevarandeåtgärder.
Magnus Rydholm