torsdag 23 september

Publicerad 15 maj 2013 - 15:51

Klarar verket att ställa om från bevarande till förvaltning?

Naturvårdsverket har fastnat i bevarandetanken och klarar inte att anpassa sig till en förvaltning av rovdjuren, anser ledande personer inom Jägareförbundet.
Jag bedömer att vi har den kompetens vi behöver, kontrar verkets generaldirektör Maria Ågren.

Alla djur som finns naturligt i landet ska långsiktigt bevaras i livskraftiga bestånd och ska förvaltas på ett hållbart sätt. Enligt Naturvårdsverkets egen hemsida ska viltstammarna förvaltas, men inom jägarleden menar många att verket inte kan ta sig ur bevarandetanken, trots att riksdagen redan 2009 beslutade om en mer aktiv förvaltning av rovdjursstammarna.

Naturvårdsverket har till exempel fortfarande inte angett någon siffra för antalet vargar i landet och därmed inte gett viltförvaltningsdelegationerna ute i länen ett verktyg att jobba med.

Det blir ett stort förvaltningsproblem, säger Nils Carlsson vid länsstyrelsen i Malmö.

Om Sverige ska ha 180 vargar blir det knappast aktuellt med ett revir i Skåne, om det ska finnas 500 vargar, så lär det däremot behövas. Det skulle vara klädsamt om riksdagen talade om hur många vargar vi ska ha, det blir svårt för viltförvaltningsdelegationerna att ha någon inriktning annars, menar Nils Carlsson.

Skyddsjakt

I de län som har fasta vargrevir har man fått skyddsjakt på delegation men med ett maxtal angivet. Verket litar alltså inte på att man fattar rätt beslut i länen. Detta trots att det är oerhört svårt att få någon skyddsjakt över huvud taget utanför renskötselområden.

Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd, är starkt kritisk.

Man måste sätta sig ner på verket och fundera på vad förvaltning är, och hur förvaltningen ska genomföras.

Man måste också få förtroende för att länen klarar att göra avvägningarna. Jag tror det beror på ovana, man har inte kommit in i tänket. Vi har idag starka rovdjursstammar och förvaltning kräver ett helt annat tänk, säger han.

Verket behöver också titta över sin rekrytering. Man anställer med automatik biologer när man kanske borde anställa samhällsvetare det är ju människan och rovdjuren det handlar om, inte bara rovdjuren. Det saknas ett socioekonomiskt perspektiv. Idag är det enbart biologi och genetik som spelar roll.

Symbolvärde

Gunnar Glöersen, ansvarig för rovdjursfrågor på Jägareförbundet, håller med.

Som jag ser det så har verket genom tiderna haft för många biologer som inte kunnat frigöra sig från sina egenintressen. Det finns redan i namnet att man ska vårda, inte förvalta.

Man har inte jobbat aktivt, konkret, med viltförvaltning tidigare och jag tror inte man har den kompetensen, säger han.

Man skulle också fundera på varför till exempel vargen har fått ett så starkt symbolvärde att den undantas från normal viltförvaltning, säger Gunnar Glöersen.

Torbjörn Lövbom tar upp björnen som exempel på att rovdjur ju faktiskt går att förvalta.

Vi har jagat björn sedan 1943 och har idag en stark björnstam, en av Europas starkaste. Dessutom har vi lyckats få hyfsad acceptans för björnen också. Man kan ju säga att det utvecklats åt rätt håll med björnen.

Håller inte med

Naturvårdsverkets generaldirektör Maria Ågren håller inte med om kritiken.

Jag bedömer att vi har den kompetens som vi behöver för att fatta ändamålsenliga beslut om en adaptiv förvaltning av rovdjursarterna inom ramarna för de mål och åtaganden som Sverige har både nationellt och internationellt, säger Maria Ågren.

Vi har också täta kontakter med andra myndigheter och organisationer inför våra ställningstaganden för att vara säkra på att vi lyfter frågorna i en vidare krets.

Objektiva och neutrala

Hon anser inte att verkets biologer och genetiker får styra rovdjursförvaltningen utifrån sina värderingar.

Rovdjursförvaltningen styrs av internationella åtaganden, lagar, riksdagsbeslut, regeringsuppdrag och vetenskapliga underlag.

Jag anser att mina medarbetare är professionella och mycket väl kan skilja på egna värderingar och myndighetens uppdrag.

Våra beslutsprocesser inom myndigheten säkerställer också att våra beslut är objektiva och neutrala.

Hon anser inte att verket ska göra en socioekonomisk analys.

Det är inte Naturvårdsverkets uppgift. Vargkommittén har fått regeringens uppdrag att göra en sådan analys. Analysen ska redovisas till regeringen senast den 31 augusti i år, enligt Maria Ågren.

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram