Som Svensk Jakt rapporterade den 12 november kommer Hässleholms tingrätts friande dom för en dansk jägare som satt upp en åtelkamera inte att överklagas av åklagare Christer Almfeldt.
Visst hade det varit bra med en prejudicerande dom i en högre instans. Men jag tror inte att många åklagare skulle välja och driva ett ärende när man vet att en tingsrätt valt att bedöma detta som ringa, sade Christer Almfeldt till Svensk Jakt direkt efter den friande domen. Christer Almfeldt betonade då också att han ansåg att tingsrättens friande dom var riktig.

Högst osäkert

Ola Wälimaa.

Även Jägareförbundets jurist Ola Wälimaa anser att det var rätt med en friande dom för den danske jägaren. Men han hade ändå välkomnat en prejudicerande dom i fallet i en högre instans.
Nu har vi två helt olika tingsrättsdomar för liknande fall där jägare satt upp åtelkameror. Vid fallet i Västerås dömdes en jägare till dagsböter när han satte upp en kamera. I Hässleholm friades en jägare i ett likvärdigt fall och det är alltså fortfarande högst osäkert vad som egentligen gäller, säger Ola Wälimaa.

Unikt för varje fall
Han kan inte svara på vad som gäller för uppsättande av åtelkameror och vågar definitivt inte säga att det i och med tingsrättens friande dom nu är grönt ljus för att sätta upp kamerorna.
Den bedömningen kan inte göras generellt. I dagsläget måste varje fall bedömas efter sina unika förutsättningar. Utfallet beror bland annat på om kameran tar stillbilder eller filmar konstant, var kameran sitter samt hur länge den suttit på platsen, säger Ola Wälimaa.

Stöd för åtelkameror
Det folkliga stödet för uppsättande av åtelkamerorna är i alla fall stort om man ser till Svensk Jakts webbomröstning. 96 procent av svaren i omröstningen säger att jägarna ska få använda åtelkameror. Knappt fyra procent svarade nej.