Ensamma vargar oväntat effektiva älgjägare
Forskning visar att ensamma vargar har en större påverkan på älgstammen än vad man tidigare räknat med.
Det här får stora konsekvenser för den redan hårt prövade älgstammen i Mellansverige.
Fortfarande har vargforskarna bara sporadiska data om ensamma vargars predation på älg men underlaget anses ändå vara så pass bra att man redan nu ska ta hänsyn i älgförvaltningen till vad de kommit fram till.
Sedan tidigare vet forskarna att ett vargpar eller en vargflock i medeltal dödar 120–140 älgar per år. Nu menar forskarna att även ensamma, fullvuxna vargar kan döda 60 älgar eller fler per år.
– De fullvuxna, ensamma vargindividerna kan vara rätt duktiga på att döda älg. De dödar säkert 50 procent älg eller mer jämfört med ett vargpar eller en vargflock, säger Håkan Sand, vargforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Hanvargarna dödar flest
Men unga vargar som utvandrar från sina revir vid ett års ålder är inte lika duktiga älgjägare.
De kan plocka en hel del älgkalvar under sommaren och deras predation på älg är 20–30 procent jämfört med en vargflock. Under sitt andra levnadsår tror jag de börjar döda älgkalvar även under vintern, säger Håkan Sand.
Främst är det fullvuxna hanvargar som dödar flest älgar. Ensamma vargtikar dödar ofta fler rådjur istället.
– Hanarna är 25–30 procent större och tyngre. De kilona är bra att ha när de ska brotta ner en älg, säger Håkan Sand.
Det finns även amerikanska studier som visar att olika individer i en vargflock har olika uppgifter när det gäller att jaga ikapp och brotta ner älg. Och ofta är det just de stora hanvargarna som drar ner älgen.
Vargrevirens yta minskar
I takt med att vargstammen växer ökar också koncentrationerna av varg. Tidigare ansåg forskningen att ett vargrevir i medeltal var 100.000 hektar. Men den siffran stämmer inte längre. Åtminstone inte i de vargtätaste delarna av länen Värmland, Örebro och numera kanske även i Gävleborg och Dalarna.
– Nej. Där kan jag nog säga att ett revir kanske i medeltal numera bara är 50.000 hektar.
Håkan Sand menar dock att man inte bara kan förlita sig på spårningar när det gäller vargrevirens storlek.
– Spårningarna ger alltid en underskattning av revirens storlek. Ofta ser vi att vargarnas revir är dubbelt så stora än vad man trodde när vi får på sändare på vargarna, säger Håkan Sand.
Det forskarna däremot vet är att ett vargpar, en ensam varg eller en vargflock dödar lika många bytesdjur per år oavsett om deras revir är 100.000 hektar eller 50.000 hektar. Vargarnas påverkan på bytesdjuren blir alltså väsentligt större i de revir som är mindre till ytan, jämfört med de revir som är större.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.