Är den svenska vargstammen bärare av dvärgbandmask? Idag kan ingen ge ett entydigt svar på frågan. För några regelmässiga kontroller har inte gjorts. Det har fått Hans Boström, ansvarig veterinär vid vargmärkningarna i landet, att agera. Han har skrivit brev till Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och alla länsstyrelser för att upplysa om riskerna. Han tycker att alla som hanterar varg ska använda skyddsutrustning.

Två arter

Dvärgbandmasken finns i två olika arter. En som i huvudsak lever i räv, en som lever i hund. Hundvarianten finns i den finska vargstammen. Så många som 30 procent av vargarna sägs vara smittade.
Smittspridningen sker genom ägg via avföringen. Men smittan överförs inte direkt, utan äggen behöver en mellanvärd, vilket för rävens dvärgbandmask oftast består av små gnagare. Hundens dvärgbandmask har idisslare som huvudsaklig mellanvärd. När mellanvärden äts upp kläcks äggen i vargen eller räven.
Mellanvärden kan dock få cystor i inre organ, som måste avlägsnas med kirurgi, säger Susanna Sternberg-Lewerin.
Och det är just genom att mellanvärden kan utveckla en allvarlig sjukdom som problemet med dvärgbandmasken uppstår. Människor och andra djur kan nämligen också fungera som mellanvärdar.
Det finns enligt Smittskyddsinstitutet en klar skillnad mellan varianterna. Bägge maskarna ger cystor hos mellanvärden, men rävvarianten är allvarligare. Cystorna blir då cancerliknande.
Enligt Hans Boström har en stor del av den finska älgstammen cystor. Något som ska ha ökat explosionsartat från 2001 då det första fallet upptäcktes.

Har SVA gjort någon riskbedömning kring dvärgbandmask i varg?
Nej, det har man inte gjort. Bedömningen som gjorts tidigare är att man lägger det huvudsakliga fokuset på att kontrollera hundar, eftersom smittspridning via dessa är mycket större. Det förs in mängder av hundar i landet varje år från länder där dvärgbandmask är vanlig, säger Susanna Sternberg-Lewerin.
Kanske borde vi göra en riskbedömning, det kommer ingå i ett regeringsuppdrag vi just fått.
Finns det risker med att plocka bär och svamp i vargrevir?
Det handlar om en sannolikhetsbedömning. Om det kommit in en smittad varg tar det relativt lång tid för dvärgbandmasken att etablera sig, vilket kommer av att äggen ska ätas upp av en mellanvärd som sedan ska ätas upp av en varg. Utifrån detta måste jag nog säga att det är en liten sannolikhet att människor skulle smittas genom bär eller svamp.
När började SVA att ta prover för dvärgbandmask?
Att göra sådana prover är väldigt dyrt. Men nu har SVA tagit beslut om att betala proverna. Alla vargar som sköts under licensjakten kontrolleras. Hittills ha vi inte hittat några dvärgbandmaskar.
Vi har också tagit prover på mårdhundar. Inte heller där har vi hittat någon smitta.
Bör människor som hanterar varg, eller vargspillning, skydda sig på något sätt?
Ja, det tycker jag. Men inte bara för dvärgbandmasken utan även för andra sjukdomar. Plasthandskar och god hygien räcker långt.

Läs Hans Boströms brev till myndigheterna genom att klicka här.

”Vi riktar inte kritik mot någon myndighet”

Jordbruksverket vill inte ta ställning om regelbunden provtagning på vargarna borde ha införts tidigare.

Vi ser ingen anledning att kritisera någon myndighet, säger veterinärinspektör Jan Danielsson.

Han menar att Jordbruksverket får frågan i knäet först när sjukdomen har konstaterats i landet. I det förebyggande arbetet ligger ansvaret på andra myndigheter.

Vi har däremot fått ett regeringsuppdrag som gäller provtagning och riskbedöming av de vargar som eventuellt ska flyttas inom Sverige eller hämtas utomlands. Där ska vi delta i arbetet för att se till att dessa inte för in några smittor.