Acceptansen för jakt på varg i Sverige är hög.
Det framgår av en färsk rapport om svenskarnas attityder till rovdjur.
– Det finns ett starkt stöd för att reglera vargstammen med hjälp av jakt, säger Camilla Sandström, lektor vid Umeå universitet.
Dessutom menar hon med anledning av nyligen publicerade studier av de växande rovdjursstammarna i Europa att det är hög tid att EU nu tar steget från bevarande till förvaltning av rovdjuren.

Guillaume Chapron, forskare vid Grimsö forskningsstation (SLU), går i en artikel i tidskriften Nature till angrepp på den svenska vargjakten. Han anser att den förra regeringen felaktigt använt hans forskning för att bestämma gynnsam bevarandestatus.

När rådjursstammen var som tätast på 1990-talet uppmärksammade många jägare rådjur med diarré. Sjukdomen finns fortfarande kvar, om än inte lika vanligt förekommande. Trots omfattande forskning kan man inte säga säkert vad som orsakar rådjursdiarrén.

Bara var fjärde utsatt andunge skjuts senare på utsläppsgården, visar resultat från projektet om utsatta änder vid Högskolan Kristianstad.

Forskare vid Linköpings universitet har studerat rovdjuren på Kolmårdens djurpark för att ta reda på vad det är i blodlukt som de gillar så mycket.

Mer än var tredje lokalredaktion har lagts ner de senaste tio åren. Under samma period har var fjärde journalist på dagstidningar försvunnit och bevakningen har centraliserats till huvudredaktionerna.

Biologiprofessor Ronald Kröger hävdar att hundar har ett värmesinne och använder nosen som värmesensor – och inte bara för att andas och att känna dofter. Men han har svårt att få finansiering för sin banbrytande forskning och hans vetenskapliga artiklar refuseras.

Projektet med GPS-märkta älgar får följder för älgförvaltningen i Norrbotten.
I år ökar tilldelningen i vissa områden samtidigt som jakttiden förlängs.

Varför har hundar så ofta vita tecken och hur kan vi förklara hur de bestäms genetiskt? Detta har forskare från SLU, Uppsala universitet och Broad Institute spridit nytt ljus över i en artikel, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLoS One.

Nässtyngflugan har upptäckts hos älg i Västra Götalands län.
– Flugan har kommit in i Sverige norrifrån, säger Erik Ågren, viltpatolog vid SVA.

Riskerna för att vilda djur ska drabbas av komplikationer vid sövning minskar om en mindre mängd syrgas tillförs under sövningen. Det visar en utvärdering som genomförts av forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Resultat från vargforskningsprojektet Skandulv visar att vargar i Skandinavien dödar älgar betydligt oftare än vad vargar i Nordamerika gör. Det skriver forskarna Håkan Sand, Camilla Wikenros och Olof Liberg.

Generellt friska hundraser är inte mindre inavlade än de raser som är mest sjukdomsbelastade. Den slutsatsen drar populationsgenetikern Mija Jansson efter att ha jämfört stamtavlor från 1970-talet och framåt med veterinärdata.

Naturvårdsverket har beviljat drygt fem miljoner kronor till forskningsprojektet ”Claws and laws” som ska bedrivas i samarbete mellan Grimsö (SLU) och juridiska fakulteten vid Uppsala universitet.

Tid med ägaren är viktigare än dennes känslomässiga engagemang. Så tycks hunden värdera förhållandet till sin ägare, enligt en färsk avhandling av Therese Rehn från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).