Flera allmänningar och samfälligheter anmäler nu Justitiekanslern, JK, till Justitieombudsmannen, JO. Anledningen: JK hävdar inte rennäringslagen i rättsprocesserna mot samebyarna.

Kiruna står i dessa dagar i nationellt fokus. Sprickbildning i berget har redan tidigare framtvingat en flytt av stora delar av staden. Förra veckan flyttades kyrkan, och nu kommer nya besked – ytterligare en tredjedel av Kiruna berörs. Men det är inte bara sprickan i berget som delar samhället i norr. Frågan om fjälljakten fortsätter att skapa splittring mellan människor.

Det är en historisk dag när Kiruna kyrka långsamt flyttas genom staden, från sin gamla plats till sin nya. För många invånare är det vemodigt – minnen förknippade med platsen går inte att flytta. Samtidigt påminner flytten om den större omvandling som hela samhället genomgår: en stad beroende av gruvan, men också präglad av konflikter om mark, jakt och framtidens rättigheter.

Justitiekanslern Thomas Bull vill inte pröva svensk lagstiftning i målen där samebyar stämt staten om ensamrätten till jakten och fisket. Han tycker å ena sidan att det vore bra att domstolen en gång för alla prövar upplåtelseförbudet, att samebyar inte får upplåta jakten på statens mark. Å andra sidan tycker JK att det skulle ta för lång tid.

Jägareförbundet i Kiruna känner inte igen beskrivningen att det fanns långt gångna planer på att jägare skulle sköta jaktkortsförsäljningen inom Girjas sameby.

Matti Blind Berg, ordförande i Svenska samernas riksförbund, SSR, anser att det figurerar felaktiga slutsatser och onyanserade diskussioner i spåren efter Girjasdomen. Han berättar också att det fanns långt gångna planer på att låta lokala jakt- och hundorganisationer sköta försäljning av jaktkort inom Girjas område – men att detta sköts i sank från centralt håll inom jägarorganisationerna.

UPPDATERAD TEXT. De första tre jaktveckorna är det stängt för småviltsjakt på fjället inom Girjas område. Dessutom är det bara norrbottningar som får lösa jaktkort. Kritiker menar att även andra samebyar kan komma att införa liknande system om de får ensamrätt att upplåta jakten på statens mark.

Kennelklubbens jakthundskommitté kallar nu ras- och specialklubbarna till ett möte om fjälljaktens framtid. Det berättar Gunnar Petersson, ordförande i kommittén, som också är förvånad över tystnaden i fjälljaktsfrågan.

Det är premiär i fjällen för ripjakt med stående fågelhund, och i de fjällnära skogarna ljuder trädskällarnas ståndskall. Men är dessa jakter snart ett minne blott? I fågelhundsklubbarna råder stor oro över risken att den fria småviltsjakten kan komma att försvinna.

Svenska kennelklubben agerar nu för att staten ska hävda lagen i striden om vem som i framtiden ska bestämma över jakten i fjällen. Kraftig kritik riktas mot Justitiekanslerns agerade.

UPPDATERAD TEXT. I morgon, den 25 augusti, är det ripjaktspremiär. Samtidigt pågår en historisk strid om fjällens framtid. Om staten förlorar riskerar jakten och fisket i stora delar av fjällkedjan att bli en exklusiv rättighet för samebyar – samtidigt som lokalbefolkning, jägare och icke-renägande samer stängs ute. Kritiken mot statens passivitet växer – och ett nätverk varnar nu för att regeringen håller på att släppa ifrån sig folkets rätt till fjällen.

En jägare anmälde i januari Länsstyrelsen i Västerbotten till Justitieombudsmannen, JO. Detta efter att länsstyrelsen under hösten 2024 avlyste stora områden i fjällen för småviltsjakt. Enligt anmälan skedde detta utan reell utredning och i praktiken på direkt förslag från berörda samebyar.

Jijnjevaerie sameby har begärt att länsstyrelsen i Jämtlands län stänger stora delar av samebyns marker för jakt 1–25 september.

Två samebyar i Västerbotten har fått nära en halv miljon kronor vardera ur samefonden för att stämma staten. Samebyarna anser sig ha ensamrätt till småviltsjakten och fisket på sina områden.

Jägareförbundet sågar statens agerande i de juridiska turerna runt vem som ska styra över jakten och fisket på statens mark i fjällen. ”Agerandet är defensivt och märkligt”, säger förbundsordförande Peter Eriksson.

Trots påtryckningar från både jägare och jurister vägrar Justitiekanslern, JK, att hävda lagstiftningen i de pågående processerna om rätten till jakten och fisket i fjällvärlden.

Frågan om vem som ska styra över jakten och fisket på statens mark i fjällen har tagit en dramatisk vändning, som kan få långtgående konsekvenser för jägarkåren.

Konstitutionsutskottet, KU, riktar kritik mot hur regeringen hanterade konsultationen med samiska företrädare i samband med beslutet om att avveckla Renmarkskommittén.

Efter en långdragen strid har tre jägare i Jämtland fått rätt att jaga älg på statlig mark. Länsstyrelsen har tidigare nekat jägarna eftersom en lokal sameby menat att jakten orsakar avsevärd störning. När väl länsstyrelsen i september 2023 beviljade jakt överklagade samebyn. Nu har både regeringen och förvaltningsrätten avslagit överklagan.