Jens Frank (bilden) om Viltskadecenters tumregler för skyddsjaktvarg. Foto: SLU & Jiri Hrebicek / Mostphotos

Viltskadecenter: Våra tumregler för skyddsjakt på varg fungerar ibland

Är det relevant att fatta beslut kring skyddsjakt på varg med Viltskadecenters tumregler som grund för beslutet?
– Det beror på vad syftet med skyddsjakten är och hur lagstiftningen ser ut, säger Jens Frank, föreståndare för Viltskadecenter och som en gång i tiden varit med och utformat kriterierna.

Enligt Viltskadecenters tumregler krävs tre eller fyra vargangrepp på hund i samma revir innan vargarna anses vara särskilt skadebenägna och därmed kan få skjutas på skyddsjakt.

Samtidigt vet vi att antalet hundsläpp går ner kraftigt efter att det inträffar ett vargangrepp på hund i området. Därmed förändras också förutsättningarna i den fortsatta bedömningen av vargarnas skadebenägenhet.

Jägareförbundet rasar mot nekad skyddsjakt

Med Viltskadecenters tumregler för skyddsjakt på särskilt skadebenägna vargar som grund och med vetskapen om att antalet hundsläpp minskar markant i ett revir där det inträffat vargangrepp:

• Går det att dra en slutsats om vargarnas benägenhet att döda hundar utifrån antalet angrepp i ett revir?

– Att använda sig av statiska kriterier, det vill säga att kriterierna är desamma oavsett om antalet jaktdagar är få eller många, för skyddsjakt gör att jakten oftare kommer att riktas mot ”genomsnittsbenägna vargar” i områden med många jaktdagar med löshund, eller i revir med relativ sett fler vargindivider, snarare än mot vargar som är mer benägna att angripa hundar än genomsnittet, säger Jens Frank

– För att få till stånd ett system där endast de vargar som är mer benägna att angripa hundar avlivas, så behöver man kunskap om antalet vargar i reviret och antalet jaktdagar med löshund i reviret, fortsätter Jens Frank.

• Är det över huvud taget relevant att idag fatta beslut kring skyddsjakt på varg med Viltskadecenters tumregler som grund för beslutet?

– Det beror på vad syftet med skyddsjakten är och hur lagstiftningen ser ut. Om syftet är att minska antalet vargangripna hundar i landet så funkar Viltskadecenters statiska kriterier. Likaså om lagstiftningen är restriktiv och medger jakt endast i undantagsfall och då riktad mot avgränsade områden med särskilt skadegörande individer. Statiska kriterier kommer att leda till skyddsjakt på vargar som lever i områden där det av något skäl uppstår fler skador, till exempel revir med fler vargar eller områden med fler jaktdagar med löshund, menar Jens Frank.

– Om syftet är att till varje pris avliva vargar som är mer benägna att angripa hundar, oavsett om vargen lever i ett revir med få andra vargar och det är ett område med få jaktdagar och det därför är ovanligt med angrepp, så behövs dynamiska kriterier istället, avslutar Jens Frank.

Jens Frank om vargangrepp på hundar

Jens Frank menar att om man har fler angrepp i ett vargrevir än vad som förväntas i ett genomsnittligt vargrevir så kan det bero på flera saker. Till exempel:

• Vargen/vargarna i reviret är mer benägna att angripa hundar än genomsnittet.

• Det är fler vargar i reviret än i genomsnittsreviret.

• Antalet jaktdagar med löshund är högre per ytenhet än i genomsnittsreviret.

Jens Frank anser att om man däremot inte har fler vargangrepp i ett revir än man förväntar sig i ett genomsnittligt vargrevir så kan det också bero på flera saker. Till exempel:

• Vargen/vargarna är inte mer benägna att angripa hundar än genomsnittet.

• Det är färre vargar i reviret än i genomsnittsreviret.

• Antalet jaktdagar med löshund är lägre per ytenhet än i genomsnittsreviret.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev