I sådana här skogar når solljuset aldrig marken och bärris som lingon och blåbär kan inte växa. Foto: Jan Henricson

Viltet drabbas när skogarna sluts

Samtidigt som skogsbruket kan glädja sig åt allt virkesrikare och tätslutna skogar minskar markvegetationen. Något som drabbar klövviltet, inte minst älgen.

Riksskogstaxeringen vid SLU har i dagarna kommit med 2017 års officiella statistik. Den visar att de svenska skogarna blir allt tätare och innehåller allt mer virke, samtidigt som markväxtligheten minskar.

Enligt Jonas Dalman som är analytiker vid Riksskogstaxeringen uppgår virkesförrådet på den produktiva skogsmarken till drygt 3,1 miljarder kubikmeter.

– Virkesförrådet ökar samtidigt som skogsmarksarealen är i stort sett oförändrad. Detta innebär att vi fått tätare skogar med mindre ljusinsläpp och på grund av det har markvegetationens täckningsgrad minskat med cirka tio procent sedan 1999, säger Jonas Dahlgren i ett pressmeddelande.

 

Där ljuset kommer ner mellan tallstammarna frodas markvegetationen och ger mat till viltet. Foto: Johnny Olsson

Stor del är bärris

För blåbärsriset är minskningen över 20 procent under samma tidsperiod. Detta har betydelse för bärplockarna, men ännu mer för klövviltet.

Annika Feltons forskning visar att blåbär, lingon och ljung är mycket viktiga för älgen. I undersökta älgar uppgick dessa risarter till 30 procent av vominnehållet. Foto: Privat

Forskaren Annika Felton vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap på SLU i Alnarp har ägnat senare år åt att forska på älgens näringsintag. Genom att undersöka vominnehållet på över 500 älgar från sju sydsvenska älgpopulationer har hon fått en god bild av vad älgarna äter.

– Närmare 30 procent av torrmassan i undersökta älgvommar består av risarterna blåbär, lingon och ljung. Sju procent är blåbär, nio procent är ljung och tio procent utgörs av lingonris, säger hon.

 

Minskade slaktvikter

Enligt Annika Felton kan minskningen av dessa risarter ha betydelse för vad jägarna ser på många håll – en sämre kvalitet i älgstammen med bland annat sjunkande slaktvikter.

– Jag säger inte att det är så, men det är en hypotes vi arbetar efter. Risarterna är väldigt viktiga för älgen. Även om näringsinnehållet inte är särskilt stort, har viltet i de här arterna en ständigt grön födokälla som har stor betydelse under höst- och vintermånaderna.

 

Mer och mer gran

Utöver att skogarna blir tätare på grund av att där växer allt fler träd, spelar granifieringen en stor roll i sammanhanget. I en tallskog med stort ljusinsläpp gynnas bärriset medan lingon och blåbär inte kan växa i en mörk och sluten granskog.

– Ja, det här går hand i hand med att tallföryngringarna minskat så mycket. Å andra sidan har vi numera ett större lövuppslag än tidigare. Delvis tack vare stormarna Gudrun och Per, men också för att skogens omloppstid har blivit kortare. Problemet i det sammanhanget är att lövet inte i tillräcklig mängd består av RASE-arterna som älgen föredrar utan av andra lövträd, säger Annika Felton.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev