Jaktåret 2020–2021 noterades i Jägareförbundets viltövervakning en rekordhög avskjutning med 159.000 fällda vildsvin, en ökning med 12.000 djur från året före.

Nu finns det flera tecken som tyder på att vildsvinen blivit färre och att avskjutningen därmed minskar.

I Jägareförbundets vildsvinsbarometer uppges att så gott som varje län med vildsvin har vikande stammar. Jägarnas rapporter från skog och mark tyder på samma sak.

– Vi får många rapporter om att vildsvinen blivit färre. Men det skiljer lokalt och vad ett jaktlag upplever kan vara motsatsen i grannlaget. Det är först när vi får in avskjutningsrapporterna som vi får exakta siffror. Jag tror emellertid att vi passerat toppen, att vi skjutit mer än tillväxten de senaste åren och att vi ser effekterna av det nu, säger Anders Nilsson, biträdande riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

Olyckorna minskar

Om jägarnas observationer inte är tillräckliga för att vara säker, finns det annan information som tydligt signalerar att vildsvinen blir färre. Viltolycksstatistiken är en sådan.

2021 rapporterades 5.330 kollisioner med vildsvin i hela landet. 2020 var motsvarande siffra 7.217. En nedgång med 30 procent.

Jägareförbundets biträdande riksjaktvårdskonsulent Anders Nilsson säger att allt pekar på att jägarna knäckt vildsvinsstammens tillväxt. I varje fall för den här gången. Foto: Jan Henricson

– Nu finns det annat som påverkar antalet viltolyckor, trafikmängden till exempel. Men eftersom samhället 2021 kom igång igen efter det första pandemiåret borde inte mängden fordon ha minskat, tvärt om. Om vi som en jämförelse tittar på olyckorna med rådjur så ökade de från 45.000 till 50.000 mellan åren, medan vildsvinsolyckorna alltså minskade, säger Anders Nilsson.

Subventionerade prov

Antalet trikinprov som gjorts på landets godkända laboratorier pekar i samma riktning, att vildsvinsstammen och därmed avskjutningen minskar. År 2020 gjordes 161.000 trikintester, enligt en sammanställning av Statens veterinärmedicinska anstalt. En siffra som stämmer väl överens med Jägareförbundets avskjutningsstatistik.

Någon jämförelse med helåret 2021 finns inte, men tack vare att trikintesterna numera subventioneras hittar vi intressant statistik på Livsmedelsverket, som reglerar laboratoriernas kostnader.

Från 1 juli och året ut subventionerades 38.629 trikinprov, vilket på helårsbasis och grovt uppskattat kan sägas vara en halvering jämfört med 2020. Då saknas ansökningar om ersättning för december från två laboratorier så siffran kan bli något högre.

Dessutom är det endast privatpersoners trikintester som subventioneras, affärsdrivande verksamhet som står för uppskattningsvis fem–tio procent av utförda trikintester får bekosta dessa själva.

Färre på labb

– Sammantaget blir det ändå en kraftig minskning av antalet trikintester. Något vi också märkt hos oss. Vi utför betydligt färre analyser, säger Peter Silvåker som äger laboratoriet JP Hästveda dit många jägare skickar sina trikinprov.

En del av minskningen av proven som skickas till hans företag kan bero på att konkurrensen ökat, då det tillkommit ett par laboratorier, men Peter Silvåker är ändå säker på att det fälls betydligt färre vildsvin.

– Ja, och jägarna jag pratar med säger samma sak. Vildsvinsstammen är på väg ner.

Högt jakttryck

Vad beror då nedgången på? Är det ett högt jakttryck som vi nu ser resultatet av? På Jägareförbundet svarar nationellt ansvarige för viltövervakningen, Göran Bergqvist, ett tveklöst ja på frågan.

Göran Bergqvist, nationellt ansvarig för Jägareförbundets viltövervakning. Foto: Jan Henricson

– Avskjutningen har på sina håll ökat våldsamt, och jag är övertygad om att det blir rejält mycket färre fällda vildsvin innevarande jaktår, säger han.

En förklaring till den höga avskjutningen är enligt Göran Bergqvist de nya hjälpmedel som är tillåtna sedan våren 2019, termiska sikten och rörlig belysning, Något som innebar att vildsvinen blev av med sitt kanske viktigaste skydd – mörkret.

Inga analyser

– Jag har inte använt sådana sikten själv, men har förstått att de är rysligt effektiva, säger Anders Nilsson.

Anders Nilsson.

Han är kritisk till att det nu ställs krav på att regeringen ska godkänna fler hjälpmedel som är minst sagt tveksamma ur jaktetisk synpunkt. Till exempel vill LRF att drönare ska tillåtas att användas vid vildsvinsjakt.

– Det har inte gjorts någon uppföljning av förändringarna av regelverket. I stället vräker man på med nya krav och nya förslag, utan att undersöka effekterna av det som gjorts tidigare. Förr eller senare kommer de här arterna, det gäller också dovhjort och kronhjort, att drabbas väldigt hårt, säger Anders Nilsson.

Kan svänga snabbt

Vad kommer då att hända med vildsvinen? Blir de fortsatt färre, eller kommer det att vända uppåt igen?

– Allt pekar på att jägarna har knäckt vildsvinsstammens tillväxt och att vi har en markant nedgång. För den här gången. Vi ska komma ihåg att det är en art med hög reproduktionstakt, och det kan svänga snabbt, säger Anders Nilsson.

Vildsvinsstammen minskar men kommer sannolikt bli kvar i höga tätheter på exempelvis större egendomar, där arten ses som en resurs. Foto: Anders Jarnemo

Han ser framför sig att tätheterna kommer att variera stort, även lokalt.

– Inom jaktliga enheter, till exempel större egendomar, där man ser vildsvinen som en resurs och där man vill ha en stark vildsvinsstam, kommer man att se till att det också blir så. Medan det i andra områden, där ägosplittringen är större och där arten upplevs som mer av ett problem, blir det betydligt färre vildsvin, spår Anders Nilsson.