Vildsvinen i området där afrikansk svinpest påträffats har stora hemområden. För en galt handlar det om ett snitt på 10.000 hektar, för en sugga 2.000–3.000 hektar. Foto: Ingemar Pettersson

Vildsvin kan vandra flera mil från smittat område

Forskning visar att galtar i norra Västmanland och södra Dalarna har hemområden på upp till 10 000 hektar. Under höstens brunst kan de röra sig över ännu större ytor.

Petter Kjellander som är professor i viltekologi vid SLU, har under lång tid studerat vildsvins rörelsemönster. En plats där vildsvin märks är Grimsö viltforskningsstation, bara ett par mil från det område där afrikansk svinpest, ASF, hittats vid Fagersta.

Petter Kjellander, professor vid institutionen för ekologi vid Grimsö forskningsstation är mycket kritisk till de slutsatser som Skogsstyrelsen kommer fram till. Foto: Jan Henricson & Kenneth Johansson

Viltforskare Petter Kjellander, SLU.

– Det gör att vi nu har information om hur vildsvinen rör sig som direkt kan överföras till det smittade området, säger Petter Kjellander till Svensk Jakt.

Tillräckligt stort

Han bedömer att området där mänsklig aktivitet nu förbjuds, det Jordbruksverket benämner en smittad zon, och som omfattar upp mot 100 000 hektar, är tillräckligt stort.

– Vi är inte riktigt färdiga med våra beräkningar, men jag tror att det är tillräckligt stort. Det man är rädd för är att insatser sätts in i ett område som senare visar sig vara för litet, säger Petter Kjellander.

Området där all mänsklig aktivitet i skogen har förbjudits. Enligt Jordbruksverket en smittad zon.

Större under brunsten

I de glesa vildsvinspopulationerna i norra Västmanland och södra Dalarna är vildsvinens hemområden stora. Generellt rör sig en galt på årsbasis över en yta om 10 000 hektar. Under brunsten, som i huvudsak äger rum under hösten, förflyttar de sig ännu längre.

– Galtarna kan gå långa sträckor, särskilt i en gles population. Men även suggorna har stora hemområden med ett snitt på 2 000–3 000 hektar. Men även deras hemområden kan utökas under brunsten, säger Petter Kjellander.

Han jämför med Skåne där man räknar med att vildsvinsstammen är 20 gånger så stor som i det aktuella området vid Fagersta.

– Där kan hemområdena vara så små som 500, kanske upp till 1 000 hektar, säger Petter Kjellander.

Svårare i Skåne

I huvudsak avgör stammens täthet och tillgången till föda hemområdenas storlek.

– Kontaktfrekvensen beror på hur många vildsvinen är och hur långt det är mellan dem. Det är bra att det är ganska glest mellan vildsvinen i norra Västmanland där de förvisso rör sig långt, men det hade varit mycket svårare att eliminera smittan om den slagit till någonstans i Skåne.

Långa förflyttningar

Beräkningarna för hur långt de märkta vildsvinen på Grimsö kan förflytta sig under en natts födosök är inte riktigt klara ännu, men Petter Kjellander säger att det handlar om flera kilometer.

Forskarna har öronmärkt kultingar på Grimsö, Koberg och i Boxholm och har genom rapporter från jägare som skjutit märkta unggrisar fått en bild över hur långt de kan vandra.

– Vi har flera vildsvin som märkts som kultingar på Grimsö och som har skjutits norr om det område där ASF påträffats. Det innebär att en brungris på 20–30 kilo kan förflytta sig mer än tre mil från området där den föddes bara några månader tidigare, säger Petter Kjellander.

Flera mil

Forskarna har också noterat att enskilda vildsvin kan göra väldigt långa vandringar.

– Vi har haft suggor som i juni dragit i väg tre mil för att komma till ett fält med mjölkmogen vete. Men det handlar då om att hon måste känna till området sedan tidigare. Hon ger sig inte av på vinst och förlust, säger Petter Kjellander.

Samtliga artiklar om utbrottet av afrikansk svinpest hittar du här.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev