Jägare och andra djurägare hör med jämna mellanrum av sig till Svensk Jakt angående höga priser för vård av hundar. De känner inte igen sig i dagens prissättning och många har problem att betala kostnader för vård av hundar som skadats under jakt exempelvis.

Det finns också exempel på hur stora veterinärkliniker och -kedjor tar avsevärt mycket mer betalt än mindre aktörer för samma ingrepp.

Tydlig kritik på flera fronter

Argumentet som stora väletablerade klinker har anfört är att de ser till djurets välmående och därför kan erbjuda mycket avancerad vård, samt att detta medför ökade kostnader – vilket också påverkar prissättningen.

Som en följd av ett regeringsuppdrag har Konkurrensverket analyserat den bristande pristransparensen på djursjukvårdsmarknaden. 84 veterinärkliniker och djursjukhus blev dels ålagda att besvara ett frågeformulär med kontrollfrågor, dels att lämna uppgifter kring priser på ett stort antal behandlingar.

Efter genomgång av svaren är utredningens slutsatser entydiga:

”Konkurrensverket konstaterar att det finns stora problem med bristande pristransparens gentemot djurägarna inom den icke-profylaktiska vården, det vill säga vården av sjuka eller skadade djur.”

Vanligt med extrakostnader

Myndigheten konstaterar att man får begränsad information om hur prisbilden skiljer sig kliniker och djursjukhus emellan. Men även enskilda klinikers prisinformation i samband med vårdtillfället är bristfällig. Konkurrensverket noterar också att det är vanligt att extrakostnader dyker upp under vårdtillfället.

Men, detta är inte all kritik. Konkurrensverket fortsätter att såga utvecklingen. Enligt myndigheten har djurägare väldigt liten möjlighet att konkurrensutsätta en vårdgivare, vilket påverkar djurägarens handlingsutrymme inför veterinärbesök.

Konsumentskyddet är dessutom sämre vid köp av djursjukvårdstjänster än vid andra konsumenttjänster.

Prisökning: 40–50 procent på fem år

En slutsats som Konkurrensverket också drar i sin utredning är att försäkringsbolag, som de menar till stor del finansierar marknaden, har varit passiva och inte agerat för att hålla nere den påtagliga prisökningen.

I sin analys av prisutvecklingen konstaterar Konkurrensverket att icke-profylaktisk vård av hund och katt mellan 2020 och 2025 med råge överstiger den allmänna prisutvecklingen. Enligt analysen som genomförts har också prisutvecklingen varit störst hos veterinärkliniker som ingår i de två stora koncernerna Evidensia och Anicura.

”De ordinarie priserna har sedan 2020 ökat med omkring 40 procent i genomsnitt och akutpriserna har under samma period ökat uppemot 50 procent i genomsnitt.”

Åtgärder föreslås

För att bromsa utvecklingen och förbättra förutsättningarna för djurägare föreslår Konkurrensverket nu flera åtgärder:

• En branschöverenskommelse för publicering av prisinformation på vanliga åtgärder och tjänster.

• Konsumentverket gör informationsinsatser både till djurägare och djursjukvårdsföretag om de krav som prisinformationslagen och marknadsföringslagen har.

• Konkurrensverket föreslår att regeringen tillsätter en ny utredning kring möjligheten att utvidga tillämpligheten av konsumenttjänstlagens bestämmelser så att de också omfattar behandling av levande djur.

• Veterinärkliniker bör också tydligare redovisa sin kedjetillhörighet. Detta är enligt Konkurrensverket relevant information för en djurägare att känna till.

• Att som djurägare få uppgifter från ett djurs journal är i dag en reglerad rättighet, men i utredningen har Konkurrensverket sett att detta inte är självklart. Branschaktörer bör säkerställa djurägaren denna möjlighet.