Veterinären reder ut: Skillnad på dvärgbandmask
I Norge rapporterades nyligen det första fyndet av dvärgbandmask hos en älg från Stor-Elvdal i östra delen av landet, inte så långt från gränsen till Sverige. Vad som kanske inte framkommit med tydlighet är att det inte rör sig om rävens dvärgbandmask utan hundens. Denna parasit är ovanlig men har förekommit i Sverige länge.
Dvärgbandmaskar är små parasiter som oftast kräver två olika djurarter för att kunna fullborda sina livscykler. Den för jägare mest kända är rävens dvärgbandmask (latin Echinococcus multilocularis) som första gången påvisades i Sverige 2011.
Denna parasit har en livscykel som innefattar hunddjur (exempelvis räv, hund, varg, mårdhund) och gnagare. Gnagare får i sig bandmaskägg och masken utvecklas vidare inne i blåsor i inre organ, företrädesvis levern, hos gnagarna. När räven äter gnagaren fullbordas livscykeln och räven sedan sprider ut bandmaskägg i avföringen för nya gnagare att få i sig.
Sjukdom och död
Vi människor kan i värsta fall ersätta gnagaren och få i oss ägg och där sedan maskar utvecklas i vår lever vilket i värsta fall kan leda till sjukdom och död. Inga fall av denna sjukdom där människan befunnits vara smittad i Sverige har påvisats, trots förekomst av masken i rävar från olika delar av landet.
Hundens dvärgbandmask (latin Echinococcus granulosus), som är den art som nyligen påvisats i Norge, är sedan redan förekommande i Sverige. Dess livscykel innefattar hunddjur och idisslare (primärt).
Via födan
Idisslarna, i det här fallet älgen i Norge, får i sig ägg via födan och cystor innehållande parasiter utvecklas i bland annat lungorna. Hunddjuren blir sedan infekterade när de äter upp cystorna i organen från bytesdjuret.
Smittan har funnits i Sverige länge, men är ovanlig hos idisslare och i avföring från vilda hunddjur. Fall hos människa är ovanliga, men rapporteras ibland och där smittan skett utomlands.
Rått slaktavfall
Parasiten var mer vanlig förr i tiden när man gav hundar rått slaktavfall, men detta inte görs i någon större omfattning längre. Dessutom verkar det som den generella förekomsten av parasiten i dagsläget är obefintlig i landet. Parasiten har hittats i två älgar i Sverige genom åren, varav det senaste var på 1990-talet i Märstatrakten.
Jonas Malmsten, legitimerad veterinär
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.