Enligt tingsrätten är utredningen och de uppgifter som lades fram under de tre rättegångsdagarna inte tillräckliga för att bevisa att jägaren jagade varg, efter att den officiella skyddsjakten hade avslutats. Åtalet om grovt jaktbrott ogillas därför.

Tingsrätten godtar den beskrivning av händelseförloppet som jägaren lämnade under rättegången. Ett angrepp på tamdjur var omedelbart förestående och vargen dödades därmed på ett sätt som är förenligt med undantaget i paragraf 28.

Rätten anser att jägaren före det att han sköt vargen vidtog de åtgärder som kan krävas i en sådan situation, det vill säga att han skrek högt och sköt ett varningsskott.

Jargong eller skämt

Åklagaren hävdade under rättegången att sms från jägarens telefon visade att skyddsjakten fortfarande pågick. Bland annat det omtalade meddelande som han skickade till en granne med texten: The target is eliminated.

Tingsrätten skriver i domen att det förekommer meddelanden som uttrycker uppenbart fientliga åsikter om varg, men att sådant textinnehåll i många fall kan uppfattas som ett utslag av en jargong eller vara skämtsamt menade.

”Oavsett om uttryck av det slaget i efterhand kan ses som olyckliga eller, av utomstående, som oacceptabla går det inte att säga att den typen av texter ger något egentligt stöd för påstående om brott”, skriver tingsrätten i sina domskäl.

Enskilda meddelanden kan visa att det jagades varg i området tiden efter skyddsjakten. Men tingsrätten menar att vargfrågan var stor i trakten – inte minst med tanke på att människor kände oro för sina tamdjur – och att det i det sammanhanget förekommer en stor mängd kontakter mellan jägaren och andra personer är inte anmärkningsvärt.

Stred inte mot bestämmelse

Under rättegången pekade åklagaren på omständigheter som han menade visar att vargen inte dödats på ett korrekt sätt. Det handlade om att jägaren rastade sina hundar med ett vapen på ryggen, att borderterriern inte var kopplad, att hunden inte reagerade på vargens närvaro samt att jägaren direkt efter att vargen skjutits ringde till flera personer.

Om detta skriver tingsrätten att det inte strider mot några bestämmelser att ha hunden lös och att bära på ett vapen. Detta kan inte tas till intäkt för att mannen faktiskt bedrev jakt efter varg, ”och därmed avsåg att döda varg, oavsett om det skulle uppkomma en situation som medförde rätt till skyddsjakt på eget initiativ”.

Vittnen ger stöd

Tingsrätten finner heller inte att det är orimligt att borderterriern inte reagerade på vargen när den närmade sig. Rätten tycker däremot att det är märkligt att jägaren innan han ringde länsstyrelsen tog kontakt med flera andra personer som hade intresse i vargfrågan, men det medför inte att hans trovärdighet påverkas.

Sms som jägaren skrev och fick efter att vargen skjutits kan enligt tingsrätten uppfattas som glädje över att en varg har dödats, vilket skulle kunna tala för att jägaren jagade varg och att påskjutningen var planerad, men behöver å andra sidan inte vara något annat än spontana kommentarer utan djupare mening, skriver rätten.

Man konstaterar också att vittnesförhör som hölls med länsstyrelsens besiktningspersonal, protokoll som upprättades på platsen samt det som framkom vid obduktionen av vargen på SVA ger stöd åt den åtalades berättelse.