Det är förbundslandet Bayerns institut för jordbruksforskning, Bayerische Landesanstalt für Landwirtschaft (LfL), som gjort beräkningarna om vilka det rapporteras i tyska tidningen Die Welt.

LfL beräknar kostnaderna för stängsling till mellan 241 och 413 miljoner euro. Därtill kommer årliga underhållskostnader på mellan 28 och 42 miljoner euro.

Enligt LfL måste cirka 5.700 mil av ”vargsäkert stängsel” sättas upp för att skydda Bayerns betesdjur mot rovdjursangrepp. Därutöver tillkommer vargsäkra inhägnader för drygt 200 fårbönder.

Saknar ekonomi

”De skyddande åtgärderna mot vargen påverkar främst gårdar med relativt stor betesmark i mindre gynnade områden”, skriver myndigheten i sin rapport, och konstaterar vidare att det ekonomiska utrymmet för ytterligare investeringar på sådana gårdar i regel saknas.

Walter Heidl, vice ordförande i tyska bondeorganisationen Deutscher Bauernverband, är starkt kritisk och säger att sådana kostnader är helt omöjliga att hantera för de enskilda djurhållarna. Han säger vidare att dessa åtgärder är nödvändiga för att skydda djuren – utom där djuren hålls inomhus, vilket är den sortens djurhållning som kritiseras av ”de miljövänner som vill ha varg”.

– Vi måste bestämma oss: Vill vi ha betesmark – eller vill vi ha varg?, säger Walter Heidl till Die Welt.

Livlig debatt

Förbundslandet Bayern fick sin första vargföryngring i augusti 2017, och sedan dess har debatten satt ordentlig fart.

Bland annat har Bayerns landsbygdsminister Helmut Brunner (CSU) krävt vargfria zoner. I slutet av fjolåret vände sig Tysklands livsmedels- och jordbruksminister Christian Schmidt (CSU) till EU-kommissionen för att få till stånd en ändring av vargens skyddsstatus, i syfte att göra det möjligt att börja jaga varg i Tyskland. En begäran som dock fick kalla handen av Phil Hogan, EU-kommissionär med ansvar för jordbrukspolitik och landsbygdsutveckling:

– Vargen är fortfarande hotad i stora delar av EU. Beståndsreglerande jakt på varg är därför fortsatt förbjuden, sa Phil Hogan då.