Utmarksdomstolen i Norge beslutade för drygt ett år sedan att Finnmarkseiendommen, FeFo, skulle lämna över markrättigheterna till invånarna i kommunen.

Domen överklagades till Högsta domstolen i Norge (Høyesterett) och i fredags presenterade HD domen som innebär att befolkningen i Karasjok inte är kollektiv ägare av marken i kommunen. Det var sex domare mot fem som ansåg att all mark i kommunen, utom den privata, tillhör FeFo.

För alla invånare i Finnmark

FeFo övertog 2006 all fast egendom i Finnmark som staten hade lagfartsbevis för. FeFo är en markägarorganisation för alla invånare i Finnmark och ska förvalta de förnybara resurserna i sina områden i enlighet med reglerna i Finnmarkslagen.

Två grupper hade krävt kollektiv äganderätt till all FeFo:s mark i Karasjok kommun.

Den ena gruppen ansåg att äganderätten kollektivt tillhör kommunens befolkning. En annan grupp ansåg att äganderätten tillhör den samiska delen av denna befolkning.

Inte hänvisa till långvarig användning

Norges Høyesterett anser att staten blev ägare av området, efter att området blev en del av Norge 1751.

En av frågorna som HD prövat är om befolkningen från andra halvan av 1700-talet, allt eftersom nya sedvänjor etablerade sig, har förvärvat äganderätt genom långvarig användning. Med andra ord om lokalbefolkningen under lång tid har rått över området som om de vore ägare.

En majoritet av domarna i HD svarade nej på denna fråga.

”Befolkningens användning har skett utifrån de enskilda byarna och av renskötselgrupper, som i stor utsträckning har använt sina respektive områden. Den lokala samiska sedvänjan motiverar då inte att befolkningen gemensamt har förvärvat kollektiv äganderätt till hela det stora tvistområdet”, skriver Norges Høyesterett på sin hemsida.

Norges HD anser heller inte att ILO-konvention 169 har betydelse i målet och hänvisar till att konventionen inte gäller som norsk lag. Den kräver inte heller, enligt HD, att äganderätt ska erkännas för andra än dem som har rått som ägare i de enskilda områdena.