Alexander Eriksson från Bjurholm i Västerbotten var med om en allvarlig trafikolycka för drygt ett år sedan. Han bröt ryggen på tre ställen och var i början helt förlamad från midjan och neråt på grund av en ryggmärgsskada. Nu kan han ta några steg men tillbringar en stor del av dagen i rullstol.
Hans stora fritidsintresse är jakt, främst älgjakt men ibland även småviltjakt.
– Jag vill kunna jaga bäver på våren. Det är en rolig jakt, säger Alexander Eriksson.
Han vill även kunna jaga hare. Men det sätter i princip lagstiftningen stopp för.

Sökte dispens

Alexander Eriksson ansökte om dispens hos länsstyrelsen för att kunna förflytta sig under jakten med hjälp av sin fyrhjuling.
Men länsstyrelsen sade nej till jakt på småvilt med hjälp av terrängfordon och hänvisade till paragraf 20 i jaktförordningen.
Däremot beviljades han dispens för att kunna förflytta sig med fyrhjuling under älgjakten. Men villkoren som sattes upp av länsstyrelsen omöjliggör i praktiken ändå hans möjligheter att jaga eftersom han bara får förflytta sig en gång med hjälp av fordonet under jaktdagen.
– Det medför att det bara är att packa ihop och åka hem efter att vi jagat första såten, säger Alexander Eriksson.
Dessutom får han bara göra femton turer med fyrhjulingen under ett år och han måste även fylla i en turtabell innan han ger sig ut, och denna tabell måste han även ha med sig under färd och kunna visa upp för naturbevakare eller polis. Han får dessutom inte köra på myrmark eller korsa en bäck om den saknar en bro.

Överklagat

Alexander Eriksson har nu överklagat länsstyrelsens beslut till förvaltningsrätten. Länsstyrelsen har kommenterat överklagan och skriver bland annat:
”För övrigt anser Länsstyrelsen att jaktlagstiftningen borde ses över med avseende på rullstolsbundnas lika rätt till småviltsjakt.”
Med andra ord tycker tjänstemännen att lagen inte fungerar. Länsstyrelsen i Norrbotten har påtalat detta i ett brev till regeringen och i slutet på december förra året lovade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, latt lagen skulle fixas till innan den här höstens jakt, men ingenting har ännu hänt.
– Jag får strida för allt, trots att man har det nog jävligt, säger Alexander Eriksson och fortsätter:
– Man blir nerbruten av att ha med myndigheter att göra.
Ann Salomonson är naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Västerbotten och den som handlagt Alexanders dispensansökan.
– Terrängskörningsdispenserna är alltid villkorade med ett antal turer, och antalet går alltid att diskutera. Det är en bedömningsfråga som går att ompröva.

Går att ompröva

Att han bara får förflytta sig vid ett tillfälle under jaktdagen går också att ompröva, enligt Ann Salomonson.
– Som handläggare på länsstyrelsen måste vi följa lagen, men det betyder inte alltid att vi tycker den är bra. Jaktförordningen borde ses över eftersom jakt inte kan ske på lika villkor när man har den där skrivningen. Det är diskriminerande.
Rikard Södergren, leder Jägareförbundets projekt Jakt för alla, som syftar till att tillgängliggöra svensk jakt och natur för alla, oavsett funktionsnedsättning eller etnisk bakgrund. Han försöker hjälpa funktionsnedsatta jägare som stöter på patrull i sin kontakt med myndigheter.
Rikard Södergren tycker länsstyrelsen i Västerbotten gör egna personliga tolkningar av de lagar och förordningar som reglerar terrängkörning och jakt.
– Jag har fått dispens i flera län. Det är ofattbart hur länsstyrelsen i Västerbotten kunnat göra den här tolkningen och att de dessutom satt upp de här villkoren, det är sanslöst dåligt. Länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten sticker ut och gör en helt annan tolkning än flera andra länsstyrelser, säger Rikard Södergren.