Idag på dagen för 30 år sedan, den 19 maj 1988, slog det som kom att kallas för ”säldöden” till med en kraft som ingen kunde förutse. Allt började på ön Anholt i Kattegatt där de första döda knubbsälarna hittades redan i april samma år.

De första fynden fick ingen större uppmärksamhet, men det som drabbade knubbsälarna skulle snart visa sig i sin fulla styrka.

Sälar låg och ruttnade längs Västkustens kobbar och skär. Foto: Sven Gunnar Lunneryd

Ett sargat hav

För att också förstå samhällets kraftiga reaktioner får vi backa ytterligare några år.

Sälarna i Östersjön och Nordsjön hade under 1960- och 70-talen drabbats hårt av utsläpp och miljögifter. Östersjöns miljö var kraftigt påverkad, och sälarna levde i allt glesare bestånd. Det fanns en oro för att sälen helt skulle försvinna från Östersjön.

Larmrapporter och ett allt intensivare arbete för att minska utsläppen började därefter ge resultat, och i slutet av 1980-talet hade sälarna sakta börjat öka i antal. Det väckte en förhoppning om att havet och miljön skulle återhämta sig. Sälarna blev en symbol för miljön och miljörörelsen.

Då kom säldöden.

En kaotisk tid

Forskare och myndigheter stod utan svar.

– Det var helt hysteriskt. Det var en mycket varm sommar, och det flöt omkring döda sälar överallt, säger Sven-Gunnar Lunneryd.

Han blev den sommaren engagerad som biolog och assistent till forskaren Tero Härkönen, som på uppdrag av staten ansvarade för analyserna och provtagningen av de döda knubbsälarna.

– Det blev också starten på min forskarbana, säger Sven-Gunnar Lunneryd, som därefter under 30 års tid arbetat med säl vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

En symbol

Forskarna fortsatte sitt omfattande arbete. Miljörörelsen reagerade snabbare och såg säldöden som en gigantisk giftskandal, det definitiva resultatet av alla miljögifter som dumpats i havet. De döda sälarna var på så sätt en larmklocka. Sälarna dog och nästa gång kunde det vara vi människor som drabbades i tusental.

– Sälarna hade redan ett symbolvärde innan säldöden kom. Vi var tidigt säkra på att det handlade om ett virus, men vi som forskade trodde också att det fanns en koppling till att sälarna var generellt utsatta för miljögifter, säger Sven-Gunnar Lunneryd.

Sven-Gunnar Lunneryd har ägnat 30 år åt sälforskning för Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Foto: Boo Westlund

Val i Sverige

Samtidigt pågick det en valkampanj i Sverige. Den politiska debatten stegrades under sommaren i takt med rapporterna från Västkustens dramatiska skådespel.

Säldöden kom därför att prägla riksdagsvalet, och miljöfrågorna hamnade i fokus som aldrig förr.

Miljöpartiet var vid den här tidpunkten ett parti utan mandat i riksdagen. Partiet hade vid två tidigare riksdagsval misslyckats med att ta sig in i riksdagen.

Nu var det tredje gången gillt och helt plötsligt ville alla prata miljö. Sälar, säldöd och en hotat hav blev ett givet inslag i alla debatter. Sälarna och deras hemska öde dök upp överallt, även på de etablerade partiernas valaffischer.

Alla ville skydda sälarna.

Massdöd i media

En av de värsta epizootier vi sett, och det på mycket nära håll, pågick i direktsändning.

På Västkusten gjorde forskarna samtidigt sitt jobb med att samla prover och leta efter svaret på gåtan. Studieobjekt fanns det i överflöd. När det var som värst låg döda knubbsälar i drivor på stränder och klippor, andra flöt omkring i havet, stinkande och uppsvällda.

– Vi människor fick skulden för att sälarna dog, minns Sven-Gunnar Lunneryd.

Säldöden fick direkt politiska konsekvenser. Miljörörelsen drog höga växlar på att vi nu på ett dramatiskt sätt såg effekten av miljöförstörelsen. Debattörer drog paralleller till hur vi människor också skulle drabbas.

När valrörelsen gick in på upploppet var tonläget högt.

Fann svaret

Samtidigt fick forskarna ett genombrott.

– Det visade sig vara ett virus liknande valpsjuka som dödade sälarna. Det fördes ner till våra vatten av grönlandssälar och knubbsälarna var väldigt känsliga. Hälften av alla knubbsälar dog, säger Sven-Gunnar Lunneryd.

Forskarna hittade svaret och det handlade inte alls om en direktpåverkan av miljögifter. Knubbsälarna drabbades av ett mycket smittsamt virus, PDV, som gav dem feber, lunginflammation och andningssvårigheter. Det liknar valpsjuka som drabbar hundar och det var dessa ledtrådar som till slut gav svaret.

5–7.000 knubbsälar beräknas ha dött i Kattegatt och Skagerack den sommaren. Någonstans mellan 18–30.000 sälar totalt längs Europas kuster. De knubbsälar som överlevde bar antikroppar mot viruset.

Efter en turbulent sommar började den dödliga sjukdomen klinga av.

Samtidigt som sälarna dog pågick en valkampanj i Sverige. Foto: Sven-Gunnar Lunneryd

Hälften dog direkt

Knubbsälarna återhämtade sig under de kommande åren men har sedan dess drabbats av ett nytt utbrott av sjukdomen år 2002.

Båda utbrotten har startat på den danska ön Anholt, där knubbsäl och gråsäl lever i blandade kolonier.

Det senare utbrottet av PDV fick inte alls samma mediala utrymme eller rubriker trots att tusentals djur dog även då.

Sälpopulationerna har trots detta och med ett starkt skydd från samhället ökat till historiskt stora bestånd.

Säldöden hade en naturlig förklaring och har drabbat många andra sälbestånd genom historien. Hur händelsen påverkade valutgången 1988 är det ingen som vet, men Miljöpartiet tog sig för första gången in i Sveriges riksdag. Många menar att säldöden bidrog till detta vilket företrädare för partiet menar är en myt.

Miljöpartiet i riksdagen

Sören Holmberg, statsvetare och seniorprofessor vid Göteborgs Universitet.

Det är ett faktum att händelserna sammanföll.

– Så är det givetvis, men här i livet finns inga sanningar. Myten om att Miljöpartiet kom in 1988 tack vare säldöden är en teori, men tittar vi på opinionssiffrorna det året så sjönk sympatierna för Miljöpartiet under sommaren, säger Sören Holmberg, statsvetare och seniorprofessor vid Göteborgs Universitet.

Sören Holmberg har följt många valkampanjer.

– I slutet av 1980-talet var miljöfrågorna väldigt dominanta, och så var det över hela Europa. Jag tror inte att säldöden var den enskilt viktigaste frågan, men givetvis en viktig symbolfråga just då och det kan givetvis finnas ett samband som bidrog till att Miljöpartiet tog sig in i riksdagen, säger Sören Holmberg.