Det är under rubriken ”Jaktintresset kan inte få styra ett lands rovdjursförvaltning” som Åke Aronson tillsammans med Rovdjursföreningens Jimmy Magnusson och fotografen Pernilla Hedblom framför en rad radikala krav på förändring av nuvarande regler för skyddsjakt på varg och tillämpningen av jaktförordningens paragraf 28, som handlar om djurägares rätt att försvara tamdjur vid angrepp från stora rovdjur.

Rapporter om varg

Åke Aronson har arbetat som inventerare och rovdjursspårare med uppdrag från länsstyrelser och Naturvårdsverket. Han är fotograf och konstnär och har gett ut flera böcker, bland annat Djurens spår och konsten att spåra, Det glömda Laponia, Ödemarksskogar kring Stora Lulevatten och Spår och spårning av stora rovdjur.

Åke Aronson har också medverkat i en rad rapporter från SLU om varg i Skandinavien och varit medförfattare till ett åtgärdsprogram för utter åt Naturvårdsverket.

– När det gäller paragraf 28 så är den för lätt att missbruka. Enligt lagen ska man först försöka skrämma vargen, men vem kan kolla så inte skytten skjuter vargen först och sedan varningsskott? säger Åke Aronson till Svensk Jakt.

Länsstyrelsens personal kommer ju alltid till platsen och utreder hur det har gått till?

– Ja, men det är ändå för lätt att missbruka.

Men utan paragraf 28 tvingas ju hund- eller djurägare stå och titta på när deras djur dödas?

– Man måste kunna kräva att djurägarna gör någonting själva. Människan måste anpassa sig till och acceptera naturen och skydda sina djur.

De djurägare jag känner gör nog allt för att skydda sina djur och ligger många gånger sömnlösa på nätterna av fruktan för att något ska hända.

– Det handlar ju om att vi människor och rovdjuren vill äta samma bytesdjur. Vi måste acceptera och anpassa oss till naturen, säger Åke Aronson.

Vi har i dag stora problem i de nya områden där vargen etablerat sig, som exempelvis Västra Götaland och Skåne. Blir det ännu svårare att skydda sina djur kommer många djurägare att lägga ner.

– Ja, det är kanske dumt att ha varg i de områden där man har tätt med djurbesättningar.

Ni argumenterar också mot skyddsjakt efter vargangrepp på boskap eller hundar?

– Ja, står inte boskapen bakom rovdjursavvisande stängsel, eller om hundarna saknar skyddsväst, ska det inte beviljas skyddsjakt, säger Åke Aronson.

Ingen skyddsjakt

Aronson menar också att det inte ska beviljas skyddsjakt i ett vargrevir om det finns valpar i reviret då det finns risk att någon av föräldrarna skjuts bort. Samtidigt är det något av en ödets ironi att den kull vargvalpar som är själva grunden till hela den svenska vargstammen föddes upp av en ensam varghane.

Första i modern tid

Det var 1983 som den första vargkullen i modern tid föddes i Sverige och mamman till kullen sköts i en fårhage i Värmland redan i juni det året. Trots att hanen blev ensam med valparna lyckades han föda upp kullen, vilken i dag är ursprunget till Sveriges vargstam.

– Jo, jag känner till det fallet och att ett föräldradjur kan föda upp en kull, men skjuts båda föräldradjuren så klarar sig inte valparna, säger Åke Aronson.

Det finns i dag en ganska spridd misstro bland jägare och djurägare mot de tjänstemän som arbetar med frågor som berör rovdjur och då framför allt vargen. Är du inte rädd att skeptikerna får vatten på sin kvarn när du som tidigare anställd på SLU Viltskadecenter går ut och kräver så radikala förändringar av rovdjurspolitiken? 

– Nej. När jag arbetade på Viltskadecenter var jag inte aktiv i debatten. Men nu är det länge sedan jag slutade, det var 2011, så nu kan jag uttrycka vad jag tycker, säger Åke Aronson.

Vad säger då Jens Frank, forskare vid Viltskadecenter och projektledare gällande stora rovdjur, om debattörernas förslag?

Jens Frank, SLU. Foto: Jenny Svennås-Gillner/SLU

– Vi har ju en uppsättning åtgärder för att underlätta samvaron med rovdjuren och paragraf 28 är en av dessa som vi bör ha kvar.

– En annan är skyddsjakt om det inte finns någon annan lämplig åtgärd. Finns det annan lämplig åtgärd ska den prövas först innan man beviljar skyddsjakt. Även licensjakten är nödvändig, säger Jens Frank.

Vad säger du om kravet på att all boskap ska stå bakom rovdjursavvisande stängel, RAS, i hela den del av landet som riksdagen bestämt att vi ska ha varg? Det finns beräkningar som visar att det skulle kosta mellan tre och fem miljarder kronor enbart att bygga så mycket RAS.

– Det är naturligtvis en resursfråga, men det är inte rimligt att vi ska kräva RAS i hela södra Sverige. I stället måste vi sänka tätheten på rovdjursstammarna i områden med mycket fårskötsel, säger Jens Frank.

Vargvästar

Beträffande kravet på skyddsväst på alla hundar råder det delade meningar om hur effektiva de är mot vargangrepp. Tidigare fanns västar med insydda elslingor som gjorde att vargen fick en stöt vid bettförsök. Men kvaliteten på västarna var dålig och de tillverkas inte längre. Vanliga vildsvinsvästar stoppar inte vargen från att bita ihjäl hunden om bettet tar rakt över kroppen.

– Nej, de västar vi vill se är de med stålpiggar på ryggen som hindrar vargen från att bita rakt över hundkroppen, säger Jens Frank.

Leif Andersson