Stort missnöje i norr

Jägareförbundet i Norrbotten är starkt kritisk till hur det fungerar i en del älgförvaltningsgrupper. Mikael Samuelsson, ordförande, anser också att för stort fokus läggs på problemen istället för hur man ska nå målen. Foto: Lars-Henrik Andersson

Hur fungerar det egentligen i älgförvaltningsgrupperna?
Det beror på vem du frågar.
Klart är dock att det i flera grupper i norra Sverige finns ett stort missnöje.
– Markägarnas utslagsröst är ett problem, säger Mikael Samuelsson, Jägareförbundet Norrbotten.

Marcus Jatko, Sveaskog, representerar markägarsidan i flera älgförvaltningsgrupper i Norrbotten. Han är ordförande i två av grupperna.
I samtliga sex älgförvaltningsgrupper i Norrbotten är ordförande verksam vid något av de stora skogsbolagen Sveaskog eller SCA.
– Överlag tycker jag att det fungerar bra i grupperna. Vi försöker nå samsyn så långt det är möjligt. Vi har det som målsättning och vi försöker i vissa fall jämka eventuella meningsskiljaktigheter för att nå samsyn, säger Marcus Jatko.
Att konflikter eller avvikande åsikter i gruppen inte nämns i protokollen känner inte Marcus Jatko igen från arbetet i de grupper han är verksam.
– Det finns ingen anledning att inte ta upp sådana saker i protokollen.

Ha tålamod
Han tror arbetet i älgförvaltningsgrupperna kommer att utvecklas och bli ännu bättre med tiden och att det gäller ha tålamod.
– Det tar tid att hitta arbetsformer och vi försöker resonera oss fram till hur vi ska hantera olika frågor i gruppen. 
Marcus Jatko menar att det kan vara svårt för jägarsidan att komma på möten och lägga ner mycket tid förvaltningsfrågorna.
– Jag kan ju göra mycket av arbetet på arbetstid men det kan inte jägarrepresentanter som har ett vanligt jobb på sidan om. Jag tycker ersättningen borde höjas 
Enligt Marcus Jatko har inte markägarsidan ”hotat” med att använda sin utslagsröst.
– Vi jobbar ständigt för att inte hamna i ett sådant läge och vi försöker lägga fram förslag som kan av accepteras av flera parter. 

Dålig rapportering
Marcus Jatko är dock kritisk till eftersläpning av viltrapporteringen. 
– Det är svårt att få till en adaptiv förvaltning när vi har flera rapporteringssystem och när jaktlagen inte rapporterar fällda älgar i tid. Det försvårar förvaltningen en hel del, säger Marcus Jatko.
Mikael Samuelsson, ordförande för Jägareförbundet Norrbotten, och själv ledamot i en av Norrbottens älgförvaltningsgrupper, är mycket kritisk till hur arbetet fungerar i en del grupper.
– Utslagsrösten är ett problem eftersom tanken är att komma fram till en kompromisslösning och har man då en utslagsröst som medför att den svagare parten faller med en gång, ja – då kommer man inte fram till de här kompromisserna. 
Mikael Samuelsson är också kritisk till hur både jägarsidan och markägarsidan representeras i grupperna.

Lokal förankring
– På jägarsidan krävs det en lokal förankring och att det är representativt kopplat till de medlemmar man har. På markägarsidan brister det också. Storskogsbruket är överrepresenterat på de små markägarnas bekostnad.
Mikael Samuelsson tar också upp problematiken med inrapporteringssystemen som inte är kopplade till varandra på ett bra sätt.
– Vi har fortfarande inget säkert underlag vad gäller avskjutningen, något som vi skulle ha haft två veckor efter jakttidens slut. Ska det vara adaptivt ska det också finnas underlag under jaktens gång, säger han.

Fokus på problemen
Vidare tycker Mikael Samuelsson att generellt är för stort fokus på problem istället för på målet och hur man kommer dit.
Han håller också med Marcus Jatko om att ersättningen är för dålig till de som på sin fritid sitter med älgförvaltningsgrupperna.
En annan sak som tas upp i utvärderingen av älgförvaltnignen är den otydliga rollfördelningen mellan länsstyrelse, älgförvaltningsområden och älgförvaltningsgrupper.
Erik Lindberg, jakthandläggare på länsstyrelsen i Västerbotten, menar att det inte finns något tydligt ramverk för de aktörer som samverkar i det nya älgförvaltningssystemet.
Han berättar vidare att i Västerbotten finns exempel på när markägarsidan använt sin utslagsröst.
– I ett fall blev det ganska fånigt eftersom frågan egentligen inte borde ha varit föremål för en omröstning, säger Erik Lindberg. Vi har också påtalat att det är olyckligt att införa en modell med utslagsröst.
På Kalix jaktvårdskrets årsmöte för en tid sedan kom frågan om älgförvaltningen upp till diskussion. Missnöjet var stort bland jägarna över framför allt representativiteten i älgförvaltningsgrupperna.
– Det är SCA och Sveaskog som bestämmer i gruppen trots att de har ett mindre markinnehav än de privata skogsägarna i det här området, säger jägaren Stefan Morin från Kalix.

Fakta nya älgförvaltningen

I januari 2012 infördes ett nytt älgförvaltningssystem. Huvudsyftet var att skapa en lokalt förankrad, adaptiv och ekosystembaserad förvaltning. Vidare är målet att skapa en älgstam med hög kvalitet som är i balans med foderresurserna. Förvaltningen ska ta hänsyn till viktiga allmänna intressen som rovdjursförekomst, trafikolyckor med älg inblandad, friluftsliv och inverkan på biologisk mångfald samt till skador på jord- och skogsbruk. 
Riksdagen beslutade också att införa en ny förvaltningsnivå, så kallade älgförvaltningsområden. 
Naturvårdsverket har nu utvärderat det nya systemet och om det kan du läsa här.
Källa: Naturvårdsverket

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev