Inventeringen av smågnagare sker på uppdrag av Naturvårdsverket. I Vålådalen/Ljungdalen och Ammarnäs påträffades inga lämlar alls under årets inventering. Även sorkarna är på nedgång i området, och det påverkar direkt de rovdjur och rovfåglar som är beroende av gnagarna som huvudsaklig föda. 

I brist på gnagare blir trycket på skogsfågel och ripa högre.

Stora variationer

Men populationerna av gnagare har inte kraschat i hela den svenska fjällkedjan.

Resultaten i Stora Sjöfallet visar det högsta antalet lämlar sedan 2011.

– År 2011 var den senaste gången som vi hade ett riktigt lämmelår. Även om det är betydligt färre lämlar i Stora Sjöfallet nu än år 2011 är det antagligen här man har störst chans att se en fjällämmel. Vi påträffade också förvånansvärt många gråsidingar i Stora Sjöfallet, säger Frauke Ecke, forskare vid SLU och ansvarig för den nationella miljöövervakningen av smågnagare, i en kommentar på SLU:s hemsida.

Ökar i södra Sverige

Även i Grimsö i Bergslagen och Vindelnområdet är sorkarna få. Det innebär ett besvärligt läge för de arter som är beroende av smågnagare, men det betyder samtidigt att risken för människor att insjukna i sorkfeber minskar.

Sork- och skogsmuspopulationerna i Skåne befinner sig däremot i en tillväxtfas. Där visade fältinventeringen på förhållandevis många mindre och större skogsmöss och skogssorkar.