Publicerad 2 oktober 2021 - 19:30

Thomas Strandhag, vice ordförande i Jägareförbundet Östergötland, hade med sig 50 viltövervakningskameror att dela ut till kretsarna i länet. Foto: Jan Henricson

Stor satsning på kamerainventering av lodjur

Premium

Under förra inventeringssäsongen säkrades 14 föryngringar av lodjur i Östergötland. Antagligen är det fler. För att få svar på det har Jägareförbundet Östergötland tagit initiativ till att utrusta jaktvårdskretsarna med viltövervakningskameror. Kostnaden delar man på.

De senaste åren har lodjursjakt bedrivits i norra och södra delen av Östergötland. Att jakt tillåts beror uteslutande på att det finns kunskap om hur många lodjursföryngringar länet har, och var de finns.

I det arbetet har jägarnas observationer och rapporter stor betydelse, för att länsstyrelsens personal ska kunna kvalitetssäkra föryngringar. Men det kan bli ännu bättre.

Studerar man en karta över lodjursföryngringar i Östergötland förekommer de företrädesvis i södra och norra delen. I övriga länet finns stora vita fläckar.

– Beror det på att det inte finns några lodjur med ungar, eller för att de inte observerats och rapporterats? Det var så vi resonerade när tanken på kamerasatsningen föddes, säger Thomas Strandhag, vice ordförande i Jägareförbundet Östergötland.

 

Jaktvårdskonsulent Benny Nilsson, rovdjursansvarig i Jägareförbundet Östergötland Anders Rosendal och länsstyrelsens rovdjursspårare Anders Hedström diskuterar vilken effekt ökad kameraövervakning får på antalet säkra lodjursföryngringar i länet. Foto: Jan Henricson

Direkt medlemsnytta

De flesta kretsarna var omedelbart med på tåget när länsföreningen skickade ut en förfrågan om en gemensam satsning på lodjursinventering.

Genom att gå samman om ett större inköp pressades priset. Länsföreningen står för halva kostnaden, kretsen för halva. Kretsarna betalar därmed cirka 600 kronor för kamera och minneskort.

– Vi tycker att det är en bra och direkt medlemsnytta. När ytterligare 50 kameror placeras ut särskilt för lodjursinventering är vi säkra på att det blir fler godkända föryngringar i Östergötland. Därmed kan också jakten öka, säger Thomas Strandhag.

 

Delade erfarenhet

Inventeringssäsongen börjar 1 oktober och pågår till sista februari. För att kamerorna ska komma ut i tid arrangerade länsföreningen en informationskväll då jaktvårdskretsarnas rovdjursansvariga fanns på plats för att hämta sina kameror, och för att få tips om hur de ska användas.

Träffen hölls en regnig septemberkväll i maskinhallen hemma hos Anders Hedström utanför Väderstad, som förutom att vara jägare också jobbar som rovdjursspårare åt länsstyrelsen i Östergötland.

Han delade gärna med sig av erfarenheter han gjort med viltövervakningskameror, som han ser som ett effektivt hjälpmedel i lodjursövervakningen.

 

På rätt plats

Och det är mycket att tänka på. Från att placera kamera och stoppkon (anordningen som bestryks med lockmedel för att få djuren att stanna upp och markera) på rätt plats, till inställningar och hantering av minneskort när det är dags att kvalitetssäkra rapporten.

– Ofta har man nytta av jägare och andra som observerat lodjur eller loddjursspår. Där är det förstås bra att sätta kameran. Samtidigt kan det vara lite av ett finlir, jag har satt ut kameror utan att de fångat ett lodjur men så har jag flyttat den 75 meter och plötsligt kommer där lo efter lo. Det handlar om att tänka som när vi väljer ett jaktpass på okända marker. Att läsa terrängen med naturliga avgränsningar, sjöspetsar och annat, som styr var djuren går, säger Anders Hedström.

Länsstyrelsens kameror är placerade vid skogsbilvägar. Inte bara för logistikens skull, utan också för att lodjur ofta rör sig längs vägarna. En vändplan på en sådan väg kan vara en bra plats då traktorvägar och basvägar som utgår från vändplanen också kan vara lodjursväxlar.

 

Hans Hansson från Jägareförbundet Linköpings jaktvårdskrets fanns på plats för att hämta de viltövervakningskameror som hans krets har bokat sig för. Thomas Strandhag från länsförbundet hade med sig kamerorna. Foto: Jan Henricson

Trimma gräset

Platsen för viltövervakningen måste skyltas och att markägare och jakträttsinnehavare ska informeras och godkänna övervakningen är självklart, enligt Anders Hedström. Bland annat för att området mellan kameran och stoppkonen måste trimmas och röjas ordentligt från gräs och sly.

– Att sätta in minneskortet i datorn och upptäcka att kameran gått igång hundra gånger för att ett grässtrå vajar framför linsen är inte särskilt upplyftande.

Hans starka rekommendation är att kameran ska vara inställd på att filma. Med flera filmklipp som exempel visar han hur först ett lodjur kommer fram mot stoppklossen, markerar och går vidare innan det ett antal sekunder senare kommer ytterligare ett djur.

– Med stillbilder är risken stor att det bara blir ett lodjur på bilderna, och därmed går det inte att bestämma det till en föryngring.

 

Spara på kortet

När kameran har fångat mer än ett lodjur på bild ska observationen rapporteras i Skandobs. Rovdjursspårarna i Östergötland vill gärna att jägarna också slår dem en signal på telefonen.

– Även om ni laddat över filmen i datorn får inte minneskortet raderas förrän vi har tittat på filmen direkt på kortet. Reglerna säger att det bara är så vi kan kvalitetssäkra en kameraobservation, säger Anders Hedström som också ska ställa samman sina råd och tips och mejla ut dem till kretsarnas rovdjursansvariga.

 

Viltövervakningskameror för lodjur ska vara inställda på att filma istället för att fotografera. Ofta kommer lodjur, till exempel hona med unge, med sådant mellanrum att det finns risk för att ett av dem missas med stillbilder. Här är de emellertid tillsammans och bilden är från en film som tagits från rovdjursspåraren Anders Hedströms kamera. Foto: Anders Hedström

Beröm till jägare

Under träffen deltog också Östergötlands jaktvårdskonsulent Benny Nilsson och länsföreningens rovdjursansvarige Anders Rosendal. De båda berömde jägarna för det arbete de lägger ner på rovdjursinventeringar, och de är säkra på att kamerorna som nu sätts upp kommer att göra stor nytta.

– Jag är säker på att vi kommer att hitta lodjur med ungar på fler platser i länet. En kunskap som är nödvändig för att vi ska få en bra förvaltning, säger Anders Rosendal.

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Redskapsboden!

Mest läst

Mina artiklar
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram