Publicerad 27 december 2021 - 09:13

Tåssåsens sameby i Jämtland har beviljats skyddsjakt på fyra järvar. Foto: (i hägn) Ingemar Pettersson

Skyddsjakt på järvar i förebyggande syfte

Premium

Ständig närvaro av rovdjur stör renarnas betesro, och renarna är därför magra vid slakt. Nu får Tåssåsens sameby i Jämtland skyddsjakt på fyra järvar i förebyggande syfte.

Tåssåsens sameby ansökte i slutet av november om skyddsjakt på fjorton järvar, med hänvisning till att man upplever stora problem kopplade till den täta järvstammen. Enligt den senaste inventeringen fanns 30 procent av Jämtlands järvföryngringar inom Tåssåsens samebys renbetesmarker, och därtill ett stort antal enskilda järvar. Trots det menar samebyn att antalet skyddsjakter varit få samtidigt som stammen vuxit i antal.

 

Den stora tätheten av järv i området gör det enligt länstyrelsen i Jämtland omöjligt att urskilja särskilt skadegörande individer. Foto: (i hägn) Ingemar Pettersson

Dödar kalvar

Som ett exempel på effekten av ständig rovdjursnärvaro nämns höstslakten i oktober. Av 358 vajor hade endast 152 kalvar. Ett naturligt bortfall borde enligt samebyn ligga på 5-8 procent, men man är nu uppe i över 50 procents bortfall på grund av rovdjur. Under slakten har också många renar med bitmärken i nacken avlivats, bitmärken som är typiska för järv.

Dessutom är de slaktade renarna magra, vilket ger ett lägre pris. Enligt samebyn beror den låga fettprocenten på ständig rovdjursnärvaro som stör renarnas betesro.

 

Alla rovdjur

Länsstyrelsen konstaterar att samebyn förutom stor påverkan av järv också har övriga rovdjur som björn, varg och lo på markerna.

Den stora förlusten av kalvar till följd av järvangrepp innebär ett minskat slaktuttag och förlorad inkomst för den enskilde renägaren. När vajor dödas eller skadas innebär det en förlust av avelsmaterial som påverkar renskötsel över lång tid.

I området är det omöjligt att urskilja särskilt järvar som är mer skadegörande än andra individer, främst med tanke på den höga tätheten i järvstammen.

 

Liknar björnen

Den skadebild som uppstår i samebyns åretruntmarker på grund av järv kan jämföras med den situation som orsakas av björn på våren i kalvningslandet.

”Båda rovdjuren orsakar samma typ av skada, både direkt och indirekt, när de finns i området. Skillnaden är att björnarnas predation pågår under ett par veckor innan de åter vandrar ner till skogslandet för att äta annan föda. De flesta björnar som upptäcks i kalvningslanden om våren tas också bort vid skyddsjakt varför effekten av deras predation begränsas. Järvens predation i området är däremot kontinuerlig så länge det finns ren i området, det vill säga ungefär mellan april och december. Ren är järvens huvudsakliga byte, särskilt inom samebyarnas åretruntmarker där tillgången på andra bytesdjur är låg,” skriver länsstyrelsen i beslutet.

 

Jaktområdet för skyddsjakten som inleds den 29 december. Karta: Länsstyrelsen

Allvarlig skada

Länsstyrelsens bedömning är att Tåssåsens sameby drabbas av allvarlig skada på grund av den täta järvstammen i området. Skyddsjakt på fyra järvar kan minska skadorna och bidra till att målet om maximalt tio procents förluster till rovdjur nås.

”Länsstyrelsen bedömer därför att skyddsjakt i förebyggande syfte inom åretruntmarkerna är befogad för att förebygga de skador som förväntas uppstå under den kommande kalvningsperioden,” fortsätter länsstyrelsen.

 

Motorfordon och åteljakt

Skyddsjakten får bedrivas med hund, och med hjälp av motorfordon som skoter och helikopter som får användas för att söka spår och ringa järvar. Vapen får transporteras på skoter tillsammans med utsedda jaktdeltagare. Djuren får även avlivas från motorfordon som skoter eller helikopter, men då av personal som är särskilt utsedd av länsstyrelsen.

”Skyddsjakten får genomföras med hjälp av åtel. Med åtel avses i detta beslut befintliga kadaver av rovdjursdödad ren. Upptag av järvspår med hund vid åtel är med stöd av detta beslut tillåtet under skyddsjakten,” skriver länsstyrelsen.

Jakten startar den 29 december och pågår fram till den 20 januari 2022.

Skribent

Boo Westlund

boo.westlund@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram