I slutet av juli förra året skrev Jägareförbundets dåvarande ordförande Björn Sprängare under en avsiktsförklaring med bland andra Skogsindustrierna och Sveaskog. Det så kallade handslaget mellan jägare och skogsbruket handlade om en gemensam inriktning i arbetet med landets klövviltförvaltning. Syftet var att skapa ett bra samarbetsklimat.

Men det syftet verkar vara svårt att nå i Västerbottens inland.

Där är många jägare missnöjda över samarbetet, eller snarare bristen på samarbete, med skogsbolagen.

Inom Lycksele kommun knakar samarbetet inom älgförvaltningen i fogarna. Viltvårdsområden vill kliva ur älgskötselområden. Foto: Lars-Henrik Andersson

Två viltvårdsområden beslutade på sina årsmöten i somras att gå ur Stöttingfjällets älgskötselområde inom Lycksele kommun. Anledning är att delägarna i viltvårdsområdet upplever att det är skogsbolagen som styr och ställer.

Monolog inte dialog

Jägare Svensk Jakt pratat med nämner att det handlar om monolog och inte dialog från skogsbolagens sida.

Fäbodlidens vvo och Bjurträsk vvo vill inte längre vara med i älgskötselområdet. Även Vinlidens vvo ville gå ur och frågan skulle behandlas av medlemmarna på årsmötet i slutet av juni.

Frågan om utträde fanns med som en punkt på dagordningen. Men mötesordförande Hans Geibrink hann bara öppna mötet innan en företrädare för Holmen Skog tog till orda.

Många jägare i Västerbotten är inte nöjd med hur det fungerar i en del älgskötselområden. Foto: Lars-Henrik Andersson

– Han sa att om vi skulle besluta oss för att begära utträde ur älgskötselområdet så skulle Holmen Skog upplösa viltvårdsområdet. Bolaget äger 42 procent av marken inom viltvårdsområdet och vi är rädda om vår jakt. Skulle viltvårdsområdet upplösas skulle vi inte ha mycket till jakt kvar, säger Haldo Nystedt, vice ordförande i Vinlidens viltvårdsområde.

Han fortsätter:

– Det är bedrövligt. Efter utspelet från Holmen Skog var det ingen som vågade ta upp frågan om ett utträde ur älgskötselområdet.

”Retar folk”

Älgskötselområdet (ÄSO) är drygt 100.000 hektar stort.

Hans Geibrink säger att han blev mycket förvånad över skogsbolagets agerande på mötet.

Hans Geibrink, jaktvårdskonsulent i Västerbotten. Foto: Jan Henricson

– Det framfördes inte på ett bra sätt. Det här var en stil skogsbolagen körde med för många år sedan. Nu retar man bara folk genom att agera på det här sättet.

Holmen Skog skriver i ett mejl till Svensk Jakt:

”Holmens marker ska ingå i älgskötselområden vilket vår representant också framförde. Älgskötselområden är stommen i den svenska älgförvaltningen och ett viktigt forum för dialog. Väljer Vinlidens vvo att gå ur ÄSO ska Holmens marker ändå fortsatt vara kvar i ÄSO. Det innebär dessvärre att viltvårdsområdet måste lösas upp.”

Calle Franklin, jägare i Lycksele, är starkt kritisk till skogsbolagens agerande.

Vill gå ur

– Fäboliden var ett av de jaktlag som tog initiativet till Stöttingfjällets älgskötselområde, och nu lämnar man det. Varför? Den förklaring jag får är att Holmens förvaltningsstil inte fungerar och är olustig. Möjligheterna för jaktlaget att påverka sina avskjutningsmål är obefintliga, säger han.

Calle Franklin, jägare från Lycksele. Foto: Lars-Henrik Andersson

Ett annat viltvårdsområde som funderat över att gå ur ett älgskötselområde är Hornmyr vvo som tillhör Öråns älgskötselområde. Holmen Skog är stor markägare inom Hornmyr vvo.

Det har de senaste åren förekommit stort missnöje bland en del jägare inom Öråns älgskötselområde, och länsstyrelsen har fått ta emot flera skrivelser. Länsstyrelsen konstaterade dock för ett par år sedan att det i det stora hela fungerar bra i älgskötselområdet.

Utslagsröst

I älgskötselområdet består ledamöterna av tre representanter från markägarsidan och tre från jägarsidan och där ordförande med utslagsröst representerar markägarna. Det har länsstyrelsen inga synpunkter på i en skrivelse till jägarrepresentanter.

Vi ställde följande frågor till Holmen Skog:

Är det viktigt för Holmen att ordförande, tillika markägarrepresentant, ska ha utslagsröst i ÄSO? Många jägare upplever inte att det finns samverkan och att ovan nämnda utslagsröst i ÄSO inte medverkar till samverkan, er bild av det?

Holmen Skog svarar i ett mejl:

”Det är upp till jakträttsinnehavarna i varje enskilt älgskötselområde att besluta om vilka spelregler som ska gälla för området. Om ÄSO väljer att ha en utslagsröst, är vår uppfattning att den ska användas så lite som möjligt. Vi på Holmen tycker att det alltid är bättre att komma överens genom dialog.”

Foto: Lars-Henrik Andersson

Mycket älg i Västerbotten

I ett mejl kommenterar Lars Johansson, distriktschef Holmen egen skog Umeå:

”Det finns väldigt mycket älg i Västerbotten idag och betydligt fler än det mål som markägare och jägare är överens om. Det skapar många utmaningar för både skogsägare och samhället i stort. Holmen önskar att så många markägare och jägare som möjligt engagerar sig i jakten. Älgskötselområden är stommen i den svenska älgförvaltningen. Syftet med älgskötselområdena är att de ska vara ett forum för samverkan och lokal förankring. Vi på Holmen är anslutna till många älgskötselområden och tycker att det är ett viktigt forum för dialog. Väljer Vinlidens viltvårdsområde att stå utanför älgskötselområdet missar de möjligheten att samverka och påverka. Det tycker vi är olyckligt för alla involverade parter.”