I början av april träffades nordiska forskare och fiskeribiologer för att diskutera problemet med en gemensam skarvpopulation som ökar. Mellanskarven är enligt forskargruppen inte längre en hotad fågelart. De är dessutom mycket rörliga och ses allt mer som ett hot mot skyddsvärda fiskbestånd i hav, sjöar och åar.

Bevarande eller förvaltande?

Den nordiska samarbetsgruppen efterlyser gemensam förvaltning av mellanskarven men ser samtidigt ett behov av ett större kunskapsutbyte mellan länderna, både mellan forskare och förvaltande myndigheter. Nu ska möjligheterna att hitta medel till gemensamma projekt undersökas, för att studera hur man kan skydda sårbara, ekologiskt och ekonomiskt värdefulla fiskebestånd och samtidigt behålla fortsatt god populationsstatus för skarven.

– Vi i gruppen är eniga om att det vore bra att samordna skarvförvaltningen internationellt, säger Maria Ovegård, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU och deltagare vid samarbetsgruppens senaste möte i Silkeborg i Danmark.

Balansgång mellan intressen

Olika intressen krockar, inte minst när det gäller att gå från ett bevarande till aktiv förvaltning av mellanskarven.

– I Sverige vet vi dessutom inte hur många skarvar som häckar idag, eftersom det till skillnad från övriga nordiska länderna saknas regelbundna inventeringar. Syftet med samarbetet på lång sikt är att få en gemensam nordisk förvaltning av mellanskarven i Östersjön, säger Maria Ovegård.

Det pågående samarbetet har fått stöd av Nordiska ministerrådet och fiskeriorganisationer från Danmark, Norge, Sverige, Finland och Estland.