Ett förslag om ”allmän skyddsjakt” på årskalv av dov- och kronhjort för att förhindra skador i gröda väcker skarp kritik.
Det är LRF, de fyra skogsägarföreningarna, Svenska Jägareförbundet, Jägarnas Riksförbund och Sveriges Jordägareförbund som ligger bakom förslaget.
Dessa organisationer har fungerat som en arbetsgrupp inom Naturvårdsverkets nationella klövviltråd.

Snabb handläggning
Förslaget diskuterades så sent som i slutet av maj och nu har en skrivelse skickats till regeringen med begäran om att ändra bestämmelserna så snabbt som möjligt.
Arbetsgruppen tog även fram ett motsvarande förslag om skyddsjakt på årskalv av kronhjort, för att förhindra skador i skog. Det förslaget accepterades dock inte av Jägareförbundet.
”Skadorna av både dov- och kronhjort ökar och föranleder i vissa län ett stort antal ansökningar om skyddsjakt hos länsstyrelsen, under hela vegetationsperioden. Eftersom det råder enighet om förslaget, mellan alla berörda organisationer, uppmanar vi regeringen att lösa eventuellt behov av remissomgång genom att kalla till en hearing om förslaget – i närtid.”, skriver organisationerna till regeringen.

Förebygga skada
Man vill att ändringen ska införas redan i år.
Den föreslagna regeln föreslås gälla från den 1 juli – den 15 april.
”Tiden är vald för att kunna förebygga skada under huvuddelen av den tid som årets grödor behöver skyddas och under del av våren för att skydda i första hand höstsådda grödor och vall.”, skriver arbetsgruppen i sitt förslag.
Så här föreslår arbetsgruppen att den nya bestämmelsen i jaktförordningen skulle kunna se ut:
”Om det behövs för att förebygga skada, får årskalv av dov- och kronhjort som uppträder vid fält med oskördad gröda jagas i hela landet utom Gotlands län den 1 juli till den 15 april.”
Men förslaget möter skarp kritik.

Viltforskare kritiska
Viltforskare Anders Jarnemo, vid Högskolan i Halmstad, Petter Kjellander, professor i viltekologi vid SLU och Carl-Gustaf Thulin, föreståndare för centrum för vilt- och fiskforskning vid SLU, har nu skrivit ett brev till regeringen:
”Förslagen innebär ett kraftigt försvårande av en långsiktig och uthållig viltförvaltning, medför ett misshushållande av en viktig resurs, samt är tveksamma ur ett djurskyddsperspektiv. Förslagen saknar en kunskapsbaserad grund och en genomtänkt konsekvensanalys.”
Forskarna vill istället att förslaget om skyddsjakt på kron- och dovhjort på eget initiativ avslås och att ordinarie jakttid på kronhjort kan förlängas för kalv i februari inom Kronhjortsskötselområden, samt att jakttiden justeras till efter brunst.

Framtagna i all hast
Vidare skriver de i brevet:
”Förslagen ger intryck av att vara framtagna i all hast, sakna biologisk kunskapsgrund, samt sakna konsekvensanalyser avseende dels påverkan på viltet, viltpopulationernas utveckling och viltförvaltning, dels tillämpningen och den önskade effekten. Överhuvudtaget ger förslagen inte sken av att ha konsulterat dovhjorts- eller kronhjortsexpertis.”
Även inom jägareförbundet finns stark kritik mot förslaget:
– Det vore olyckligt för Skånes del om det här förslaget genomförs. Vi hade i fjol endast fem skyddsjaktärenden rörande hjort. Vi hade fler skyddsjaktsärenden för älg. Jag har full förståelse för att situationen är bekymmersam på vissa håll i landet men det är olyckligt med en nationell lösning på problematiken som man istället kunde lösa regionalt, säger Jonas Paulsson, ordförande för Jägareförbundet Skåne.

Raserar principer
Han menar också att förslaget raserar principen vid övrig skyddsjakt att man först ska ha prövat andra åtgärder för att skydda grödor eller tamboskap.
– Lika många problem som man tror sig lösa med det här förslaget, lika många problem skapar man, säger Jonas Paulsson.
Han nämner också att jakt i mars-april innebär att många jägare kommer att ha svårt att se skillnad på kalv och hind.