Det är Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges natur som tagit del av granskningen, där det bland annat framkommer att hälften av landets 30 nationalparker har skötselplaner som är äldre än 20 år.

Vidare handlar kritiken om att det inte gått att se om skötseln lever upp till riksdagens mål och att systemet för uppföljning inte fungerat. Inte heller går det att följa upp om skötseln ger så goda resultat som möjligt – varför det heller inte går att bedöma hur mycket pengar som skulle krävas.

Prioriteringar

För det är just pengar det handlar om, enligt Riksrevisionen. Samtidigt som avsättningen till reservat har ökat, minskar anslagen och såväl länsstyrelser som Naturvårdsverket har tvingats till hårda prioriteringar.

– Grundproblemet är att finansiering inte räcker till för att nå målen, eller för att följa upp förvaltningen på ett bra sätt. I nuläget är det tydligt att resurserna inte räcker till alla förvaltningsåtgärder som behövs. Det görs heller ingen uppföljning som visar på hur stora förvaltningsbehoven faktiskt är, säger Lena Lakso, som varit projektledare för Riksrevisionens granskning ”Förvaltning av skyddad natur”, till tidningen Sveriges natur.