Åtta dovhjortar har de senaste veckorna hittats döda söder om Rimforsa. Enligt Pär-Ola Lundin, som är ordförande i älgskötselområdet och som fått uppdraget att samordna informationen, har hjortarna påträffats längs en sträcka som är två–tre kilometer lång.

– Mörkertalet är naturligtvis stort. Det här är i ett område med mycket täta viltstammar, särskilt dovhjort, och det är troligt att det har betydelse för att sjukdomen brutit ut, säger Pär-Ola Lundin som skickade in dovhinden till SVA.

Biträdande statsveterinär Henrik Uhlhorn har undersökt den inskickade hjorten. Han säger till Svensk Jakt att den sannolika dödsorsaken är en akut infektion orsakad av bakterien Pasteurella multocida.

– Vi hade för några år sedan större utbrott av pasteurellos bland dovhjortar i både Sörmland och Närke. Bakterien kan bäras av hjortar utan att de är sjuka. I samband med någon speciell händelse som gör att motståndskraften sjunker, till exempel stress, kan sjukdomen bryta ut, säger Henrik Uhlhorn.

200 döda djur

Sjukdomen är egentligen mest känd hos tamdjur. Den vardagliga benämningen, transportsjuka, understryker det Uhlhorn säger ovan.

Att dovhjortar drabbas är inte ovanligt. Varje år konstateras enstaka fall och mindre utbrott. Ett större utbrott inträffade i Sörmland och Närke sommaren och förhösten 2013–2014 då 100–200 döda dovhjortar rapporterades, framför allt handjur.

Sommaren 2016 rapporterades också ett utbrott då ett 50-tal hjortar påträffades döda norr om Nyköping.

– Men det är förstås mycket svårt att säga hur många hjortar som dog i dessa utbrott. När det är sommar och varmt försvinner en hjortkropp fort, säger Henrik Uhlhorn.

Sjukdomsförloppet är mycket snabbt. Från första symptom till dess att hjorten dör går det bara några dagar. Den undersökta hjorten från Östergötland hade ett akut lungödem.

Stress och värme

Vad som föranleder ett utbrott vet man inte säkert, men i samband med att så många hjortar blev sjuka och dog i Mälardalen funderade man på om den torra sommaren hade betydelse.

– Hjortarna samlades vid de vattenhål som fanns för att dricka och man kan tänka sig att stressen de utsattes för på grund av värmen i kombination med att de flockades mer än vanligt orsakade utbrottet, säger Henrik Uhlhorn.

Vad ska då jägarna som jagar i Rimforsatrakten särskilt tänka på nu när dovhjortsjakten snart börjar på riktigt allvar?

Man ska naturligtvis som alltid inte äta sjuka djur. Sjukdomsförloppet är som sagt snabbt och risken att man ska göra det av misstag är liten.

Att vara noga med hygienen och studera inre organ på fällt vilt extra noga är också en rekommendation.

– Risken för att en människa ska bli sjuk är liten. Fall då människa har smittats genom att inandas bakterien har rapporterats, men det har drabbat människor med lungsjukdom och som haft nedsatt immunförsvar, säger Henrik Uhlhorn.

Jägarna behöver inte heller vara särskilt oroliga för sina hundar.

– Hundar och katter kan bära bakterien i svalget utan att vara sjuka. Får man då ett bett skulle det kunna bli en infektion i såret. Detsamma gäller om man skär sig i samband med att man hanterar en sjuk hjort. Men som sagt, det är en djursjukdom vi talar om, även om man i princip kan få i sig vilken bakterie som helst. Men jag tycker inte att jägarna behöver vara oroliga.

Knäcker ingen stam

Om utbrottet är stort kan det få betydelse för förvaltningen av dovviltet. Pär-Ola Lundin är emellertid inte särskilt orolig för dovstammen, även om det är olustigt att det finns djur som lider av sjukdomen.

– I Sörmland dog ett antal djur och sedan tonade det hela ut. Jag tror knappast att det kommer att knäcka dovviltstammen i våra marker, säger han.

Även om det är svårt kan jägare och markägare också fundera på om de kan göra något för att minska riskerna för smittspridning.

– Dovhjorten är ett flockdjur och det är naturligtvis omöjligt att hindra ett sådant beteende, men i samband med utfodring som startar senare i vinter går det kanske att ta en del hänsyn, säger Henrik Uhlhorn.