Den biologiska mångfalden, fågelbiotoper och våtmarkernas positiva effekter för vilda fåglar, djur och insekter kommer i andra hand. Åtgärderna ska främst främja vattentillgången och motverka svår torka i utsatta områden av Sverige.

Eva Amnéus Mattisson, Naturvårdsverket

– Man får förstås flera nyttor av att anlägga och restaurera våtmarker. Den framtida vattenförsörjningen är prioriterad men våtmarkssatsningen ska även ge ökad biologisk mångfald, minskad klimatpåverkan och minskad övergödning. Det kommer att gynna flora och fauna, säger Eva Amnéus Mattisson, projektledare för Naturvårdsverkets våtmarkssatsning.

Pengar till skyddade områden

Kommuner kan inom ett så kallat LONA-projekt, lokala naturvårdssatsningar, söka pengar för åtgärder både i och utanför skyddade områden.

Däremot kan inte enskilda markägare söka pengar för anläggning eller restaurering av våtmarker och fördämningar.

– Vinstdrivande företag kan inte söka medel. Kommunen måste vara huvudman för att få projektpengar. Men privata markägare kan ingå i projektet, säger Eva Amnéus Mattisson.

I en första runda ska kommunernas ansökningar vara inne från den 1 mars – 10 april. Naturvårdsverket kommer under våren att bestämma hur delar av pengarna ska fördelas för att projekten ska kunna starta redan under 2018.

Länsstyrelserna först i tur

Länsstyrelserna runt om i landet har redan sökt pengar ur de anslagna medlen. Där pågår nu arbetet med att fördela pengar till olika projekt.

– Vi för en dialog med andra myndigheter och i dagsläget är det svårt att se utfallet. I kontakten med olika länsstyrelser ser vi att det varierar mellan ett och tjugo olika projekt i de olika länen. LONA-projekten vet vi inget om än, säger Eva Amnéus Mattisson.

Hans von Essen, generalsekreterare i Stiftelsen Svensk Våtmarksfond, välkomnar satsningar som ökar våtmarkerna i landet. Däremot är han tveksam till beslutet att privata markägare inte kan få del av pengarna.

Det innebär enligt Hans von Essen att stora områden med betydande och viktiga våtmarker, som under jordbrukets arrondering dikats ut, inte kan återställas med de pengar som regeringen satsar.

Hans von Essen, Våtmarksfonden.

Torrlagda våtmarker

Under de senaste 100 åren har 70 procent av våtmarkerna i Sverige försvunnit genom dikningar och sjösänkningar.

– Många privata markägare har marker som på ett enkelt och billigt sätt kan åtgärdas. När kommuner och länsstyrelser ska driva projekten finns det en oro för att det inte blir så mycket ”verkstad” av satsningen, säger Hans von Essen.

Stiftelsen Svensk Våtmarksfond, även kallad Våtmarksfonden, bildas av Svenska Jägareförbundet, Sveriges Ornitologiska Förening samt LRF.