Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har i ett samarbetsprojekt med norska forskare studerat renar med gps-sändare. Renarna följer i normala fall vegetationens utveckling under vår och sommar, för att få tillgång till det absolut bästa betet.

Det är en förutsättning för att kalvarna ska hinna växa tillräckligt innan nästa vinter, och det är också en förutsättning för att de vuxna djuren ska lägga på sig tillräckligt med hull under en kort betessäsong.

Den gröna vågen

De första späda växterna när snön smälter bort och renens vandringar i vårens släptåg ger tillgång till de spädaste och mest lättsmälta växterna.

Det ger enligt studien en optimal balans mellan beteskvalitet och betestillgång.

I försöken har data från 319 renar från sju olika samebyar använts. Resultaten visar att renar i områden med hög björnförekomst inte följer den gröna vågen i växtligheten i samma utsträckning som i områden med färre björnar.

Stressar djuren

– Om renarna inte får tillgång till bra bete under sommaren försämrar det deras möjlighet att bygga upp sina kroppsreserver inför vintern. Det påverkar även tillväxten hos kalvarna, vilket påverkar produktionen och därmed ekonomin i renskötseln, förklarar Anna Skarin, forskare vid SLU:s institution för utfodring och vård, med ett särskilt ansvar för renskötsel.

Rovdjur påverkar indirekt

De senaste årtiondenas ökning av antalet stora rovdjur i Skandinavien kan enligt studien få både direkt, men även indirekt påverkan på renar, men även andra hjortdjur.

Enligt SLU gör studien det lättare att förstå och bedöma effekterna för bytesdjuren i ett ekosystem med ett större antal rovdjur.