Tre exempel på långvandrande rävar, två i Sverige och en i Norge. Färgskalan visar antalet dagar från start till slut.

Rödräv når en fjärdedel av Skandinavien på en månad

Rävar märkta med GPS/GSM-sändare har gett nya överraskande resultat. De kan på någon månad tillryggalägga mycket långa avstånd.

Tidigare har professor Jan Englund visat att öronmärkta rävar ibland kan återfinnas långt från fångstplatsen. Men nu vet forskarna att det inte är ovanligt att rävar vandrar långa sträckor mycket snabbt.

 

 

Den norska unga hanen (kartan ovan) märktes nära Femunden i slutet av april, inte långt från Idre i Sverige, men efter ett par dygn satte den fart västerut.

Den stannade till en vecka och utforskade ett område med flera utflykter längs vägar, upp på fjäll och genom skog. Sedan blev det full fart västerut igen och hade nästan nått Trondheim den 23 maj efter 17 mil fågelvägen från märkningsplatsen.

Då vände den om och redan efter några mil var den tillbaka på samma spår som den kommit. Räven gick tillbaka till området som den utforskat tidigare och där slog den sig ned.

 

 

En ung hona (kartan ovan) som märktes en bit norr om Norrköping i början av mars stack norrut direkt efter märkning. Hon ”fastnade” i Strängnäs eftersom hon varken tordes gå över Hjulstabron eller klarade av att korsa rännan i Mälaren som hålls öppen av Sjöfartsverket.

Efter att ha prövat sig ut på flera mindre öar drog hon västerut till Arboga och fortsatte norrut. Hon passerade i närheten av två märkta rävar vid Grimsö viltforskningsstation, fortsatte sedan upp till Rättvik där hon stannade till i några dagar.

Resan gick vidare via Furudal över skogarna till Sveg, och efter en tur på 37 mil fågelvägen vände hon söderut, efter ett besök i Mosätt väster om Sveg. Hon stannade till i några dagar norr om Älvdalen, men den 1 maj passerade hon bron ut till Sollerön.

 

 

En ung hane (kartan ovan) som märktes i Hedemora i början av mars drog ganska snabbt ut till kusten strax norr om Gävle, snurrade runt lite och gick därefter tillbaka mot Gävle.

Den vistades en del i hamnen innan den fortsatte tillbaka in i landet, där den satte snabbt satte fart norrut, flera mil per dygn ibland. Ett tag misstänkte forskarna att den låg överkörd i en bil som var på väg norrut – så fort gick det!

Räven korsade Ljungan vid Stöde och strax utanför Hammarstrand, inte långt från Östersund, blev den faktiskt påkörd av en bil. Vi fann den vid en bäck dit den släpat sig innan den dog.

 

Foto: Kenneth Johansson

Räven förekommer i alla landskap och i stort antal. Den är en skicklig predator som gynnas av människan på flera sätt. Ökad jakt används i försök att kontrollera effekten på hotade arter och annat vilt. Men med den höga rörlighet som registrerats i rävprojektet, konstaterar forskarna att det kräver en betydligt högre insats än vad många tror.

Resultaten ger också en inblick i rävens förmåga att sprida sjukdomar och parasiter, inte minst de som kan drabba människor. Flera av de märkta rävarna från området i Kolmården har passerat i närheten av Borlänge, två platser där dvärgbandmasken har registrerats.

Norge har en hård kontroll av hundar som transporteras över gränsen från Sverige. De svenska rävarna lär knappast bry sig om dessa regler.

 

Tomas Willebrand

Gemensamt projekt

Det svensk-norska rödrävsprojektet är ett samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet och Inland Norway University of Applied Science.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev