Reviret skulle vara tomt – jämthund vargdödad
I tre veckor efter vargjakten kunde jägarna inom Blybergsreviret se lite positivt på framtiden. På onsdagen bekräftades på sämsta tänkbara sätt att nya vargar tagit reviret i besittning, då en jämthund dödades när den skällde ståndskall på älg.
Jämthunden, en hane som var åtta år gammal, hade fått upp älg när vargen attackerade och dödade den.
– Jag kan inte säga exakt när vargen gick till angrepp, men snart nog stod det klart att något hänt, säger ägaren Åke Karlsson till Svensk Jakt.
Mot bakgrund av att vargjakten gått bra i området utgick Åke Karlsson från att han skulle kunna jaga utan någon överhängande risk för att det skulle finnas varg i området.
– Samtidigt är det så mycket varg och så tätt mellan reviren att det aldrig är helt riskfritt. Man får bestämma sig, antingen jagar man eller också jagar man inte. Det är sådant här som händer med den vargförvaltning, eller rättare sagt det vargbevarande, som är i Gävleborgs län, säger Åke Karlsson.
Ensam varg
Enligt länsstyrelsens naturbevakare Sone Persson är det av allt att döma en ensam varg som dödat hunden.
Händelsen inträffade vid Älgmyren, cirka två kilometer norr om Rickebo i Hälsingland.
– Det snöar mycket, men vad jag kunnat se är det ett spår in till området hunden arbetade i och ett spår ut, säger han till Svensk Jakt.
Vargar tryckte på
Meningen var att vinterns licensjakt skulle tömma Blybergsreviret i Hälsingland på varg för att göra tillvaron för jägare och tamdjursägare lite lättare. I området har flera angrepp på hundar dokumenterats. Bland annat mot bakgrund av det valdes reviret ut som jaktområde av länsstyrelsen.
– Vi såg snart efter jakten, ja egentligen redan när jakten pågick, att vargar från de angränsade reviren Sjösveden och Björnås tryckte på och testade gränserna. Nu har de kommit längre och åtminstone delar av reviret är återbesatt, säger Sone Persson.
Överlappande revir
Under de senaste två veckorna har naturbevakarna vistats i området för att spåra varg och för att samla spillning för att kunna ta DNA-prover.
– Det är mycket svårt att genom spårning utröna var vargarna kommer ifrån. Vi spårar så gott vi kan men måste ha DNA för att med säkerhet kunna avgöra varifrån de nya vargarna kommer, säger Sone Persson.
Han är inte särskilt förvånad över att reviret så snart efter jakten redan innehåller nya vargar.
– Nej, det är jag inte. Här är trångt mellan reviren som ligger kloss i kloss och i vissa fall överlappar varandra. Vargarna har uppenbarligen behov av mer plats, säger han.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.