När viltförvaltningsdelegationen hade sitt senaste möte i december diskuterades frågan om måluppfyllnaden i skötselplanerna.
Jägarrepresentanten i delegationen Elisabet Åfors kallar måluppfyllnaden för urdålig i en rapport från mötet, som finns att läsa på Jägareförbundet Södermanlands hemsida.

I länet finns nio älgförvaltningsområden och 40 älgskötselområden.

Anders Nilsson. Foto: Martin Källberg

Anders Nilsson, jaktvårdskonsulent i Södermanland:

– Måluppfyllnaden varierar naturligtvis mellan områdena men generellt är måluppfyllnaden för dålig. Vi ligger långt under de acceptabla 90 procenten, jag skulle tro att snittet ligger på cirka 70 procent och det är nog lägst i landet, säger Anders Nilsson.

Vad beror den låga måluppfyllnaden på?

– Jag skulle tro att det beror på dålig kunskap om älgstammens storlek och reproduktion. Jag tror även man har missbedömt övrig dödlighet, alltså hur många älgar som dör förutom vid jakt. Jag tror man har en större dödlighet i älgstammen av andra orsaker än jakt. Min bedömning är att man har felaktiga ingångsdata i planerna, säger Anders Nilsson och fortsätter:

– Även med den låga måluppfyllnaden vi haft de senaste åren så har älgstammen sjunkit ganska rejält. Även fast man inte fyllde planerna har man alltså haft en kraftigare nedgång än man önskat sig.

Elisabet Åfors påpekade på viltförvaltningsdelegationens möte att det är viktigare att göra rätt i skogen än på pappret.

”…det ska bli bättre. Vi vill ha kvar lokal förvaltning. Men det här är allvar – vi kan inte ha planer som nån slags max-pott.” skriver hon på Jägareförbundet Södermanlands hemsida.

Inte i bästa kondition

Anders Nilsson menar att älgstammens kondition i Södermanland inte är den bästa. I november kunde Svensk Jakt rapportera om att det hittats 14 döda älgar i ett större område norr om Gnesta i Södermanland. Dödligheten i älgstammen är därmed så stor att älgjakten på vissa håll avslutats innan tilldelningarna fyllts.

– Jag jagar inom nordvästra Gåsinge. Det är 11.000 hektar stort och inför årets jakt drogs tilldelningen ned kraftigt till 25 älgar. Vi har lyckats fälla 15, men nu är jakten avslutad för i år. Vi har knappt någon älg och tillsammans med de älgar som hittats döda är den totala dödligheten i området uppe i nivå med den beslutade avskjutningen, berättade Roland Blom, ledamot i Jägareförbundet Södermanlands styrelse, i artikeln.

Anders Nilsson:

– De döda älgarna hittades inom en ganska begränsad yta. Det finns ingen gemensam nämnare vad gäller dödsfallen. Några älgar var vargdödade, andra bara i dålig kondition, hudsår på ländryggen. Tyvärr skickades få älgar in till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, för analys. Jag skickade själv in två älgskallar till SVA för att kolla om de eventuellt var drabbade av CWD, men det var de inte.

Känner du någon oro för älgstammen i Södermanland?

– Älgskötselplanerna är ju lätta att revidera och justera så de landar rätt, men älgstammen mår inte bra. Det pågår en viss forskning kring det. Det pratas bland annat om födokonkurrens med annat vilt, men jag köper inte riktigt det, för där de döda älgarna hittades är dov- och kronviltsstammarna svaga. Det måste ligga något annat bakom, säger Anders Nilsson.

Är det krisläge när det gäller Södermanlands älgstam?

– Nej, det skulle jag inte vilja påstå. Ur ett jaktligt perspektiv kanske det är kris på sina håll men ur älgens perspektiv är det inte kris. Skulle vi sluta jaga så skulle älgstammen öka.

Anders Nilsson tror att det här jaktåret 2018/2019, kommer innebära den lägsta älgavskjutningen i länet på många år.

– Vi är nog tillbaka på 1960- och 70-talsnivåer. Älgstammen har sjunkit ordentligt, säger Anders Nilsson.

Han tror det nu kommer tas ett krafttag i revidering och översyn av älgskötselplanerna.

– Vi måste ha planer som ligger rätt i förhållande till vad vi vill.

Läs även

• Nu utreds den låga fyllnadsgraden