Misstänkt grovt jaktbrott finns inte med bland de brottstyper som omfattas av regeringens förslag om möjlighet till utökade hemliga tvångsmedel. Foto: Jan Henricson
Regeringen: Inga utökade tvångsmedel vid misstänkt jaktbrott
TEXTEN HAR UPPDATERATS När regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna på onsdagen kallade till pressträff för att presentera förslag om nya verktyg för de brottsbekämpande myndigheter, handlade det av lätt insedda skäl inte primärt om jaktfrågor. Men i den remiss som regeringen nu skickar till Lagrådet finns ändå en nyhet gällande grova jaktbrott.
Ett av de förslag som Tidöpartierna presenterade på onsdagen innebär att det ska bli möjligt att använda hemlig avlyssning mot gängkriminella för att förhindra dödliga skjutningar och sprängningar och annan allvarlig brottslighet kopplad till kriminella nätverk.
– Nu ser vi till att de brottsbekämpande myndigheterna får effektivare verktyg för att komma åt den hänsynslösa brottsligheten som begås inom kriminella nätverk. Det är avgörande att polis och åklagare snabbt får tillgång till de här verktygen. Därför ser vi nu till att det här ska vara på plats redan i höst, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett pressmeddelande.
Går emot utredningen
Till grund för de förslag som regeringen nu presenterat ligger utredningen ”Utökade möjligheter att använda tvångsmedel” (SOU 2022:19), som lades fram i april 2022. I utredningen föreslogs att även grovt jaktbrott skulle omfattas av förslaget om utökade hemliga tvångsmedel.
Till hemliga tvångsmedel räknas exempelvis telefonavlyssning, kameraövervakning och rumsavlyssning, samt hemlig övervakning av elektronisk kommunikation. Till hemliga tvångsmedel räknas även hemlig dataavläsning.
Dessförinnan hade Riksåklagaren Petra Lundh i en skrivelse till regeringen i oktober 2019 bland annat krävt att avlyssning alltid ska få användas vid misstanke om grovt jaktbrott.
Regeringen väljer dock att gå emot såväl Riksåklagaren som utredningen på denna punkt. I den remiss som regeringen på onsdagen lämnade till Lagrådet, ”Hemliga tvångsmedel – effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott”, har förslaget om att grova jaktbrott ska omfattas strukits.
Jaktbrott – ej systemhotande
Regeringen anser i sin sammantagna bedömning, i vilken man refererar till att sådana synpunkter inkommit från Lunds universitets juridiska fakultet, att ”den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet i detta fall väger tyngre än behovet av en utökad möjlighet att använda hemliga tvångsmedel”.
I lagrådsremissen skriver regeringen också:
”Vid bedömningen av om grovt jaktbrott bör läggas till brottskatalogerna bör det dock, som utredningen och Göteborgs tingsrätt uppmärksammar, beaktas att brottet inte kan beskrivas som systemhotande.”
I en skriftlig kommentar till Svensk Jakt säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD):
– Regeringen har analyserat utredningens förslag och gjort en bedömning av behov, förväntad effektivitet, proportionalitet när det gäller varje enskilt brott som lagts till brottskatalogen. Även om grova jaktbrott är allvarliga kan inte brottsligheten beskrivas som systemhotande. Den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet väger därför högre än en ökad möjlighet att använda tvångsmedel i detta fall.
Uppdatering: Artikeln har uppdaterats med kommentar från landsbygdsminister Peter Kullgren.
Om grovt jaktbrott i utredning och lagrådsremiss
Utdrag ur lagrådsremissen ”Hemliga tvångsmedel – effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott” (5 april 2023):
”Grovt jaktbrott
Utredningen föreslår att de aktuella tvångsmedlen ska få användas vid en förundersökning om grovt jaktbrott. Enligt de brottsbekämpande myndigheterna är grova jaktbrott ytterst svåra att utreda. Det har till utredningen också framförts att det råder en stark tystnadskultur i de kretsar där sådana brott begås. Vid bedömningen av om grovt jaktbrott bör läggas till brottskatalogerna bör det dock, som utredningen och Göteborgs tingsrätt uppmärksammar, beaktas att brottet inte kan beskrivas som systemhotande. Regeringen anser sammantaget, i likhet med Lunds universitet (Juridiska fakulteteten), att den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet i detta fall väger tyngre än behovet av en utökad möjlighet att använda hemliga tvångsmedel. Utredningens förslag bör därför inte genomföras i denna del.”
Här finns lagrådsremissen att ta del av i sin helhet.
Utdrag ur utredningen ”Utökade möjligheter att använda tvångsmedel”, SOU 2022:19 (29 april 2022):
”Med hänsyn till utredningssvårigheterna gör vi bedömningen att det finns ett behov av en möjlighet att använda hemliga tvångsmedel för att det ska finnas rimliga möjligheter att utreda grovt jaktbrott.
Som tidigare sagts kan en sådan möjlighet många gånger vara den enda framkomliga vägen att utreda och få fram bevisning om brottet. Eftersom det är vanligt med flera gärningsmän som måste koordinera sig, är det antagligt att elektroniska kontakter är vanliga och att hemliga tvångsmedel alltså skulle vara en effektiv åtgärd i många fall.”
”Frågan återstår då om det är proportionerligt att använda hemliga tvångsmedel. Jaktbrott kan inte beskrivas som systemhotande. Dock kan grovt jaktbrott hota den biologiska mångfalden och utrotningshotade rovdjursstammar med litet genetiskt underlag. Det är därför angeläget att särskilt olovlig rovdjursjakt effektivt kan motverkas och att personer inte upplever att det är riskfritt att begå jaktbrott.”
”Det grova brottet har samma tak i straffskalan som bl.a. övergrepp i rättssak och mened, men har ett strängare minimistraff. Med hänsyn till detta, till vikten av att allvarliga jaktbrott kan utredas och till de stora utredningssvårigheterna, bedömer vi att det är proportionerligt och även i övrigt förenligt med bestämmelser till skydd för enskildas personliga integritet att införa en möjlighet att använda hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig dataavläsning. Möjligheten att använda hemlig dataavläsning bör begränsas på samma sätt som när det gäller övergrepp i rättssak, mened och utpressning. Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation är möjlig redan enligt gällande rätt. Dock innebär förslaget att åtgärden kan vidtas även när det inte finns någon skäligen misstänkt.”
Utredningen ”Utökade möjligheter att använda tvångsmedel” (SOU 2022:19)
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
