Med hjälp av jägarna runt om i landet samlade han under lång tid in rävar och hans kontaktnät var stort. Han blev med åren Räv-Janne med den svenska jägarkåren. Han var också mycket mån om att återrapportera sina resultat och var en skicklig föredragshållare. Rävmaterialet kom så småningom att få enorma proportioner; det omfattade kranier, skelettdelar, organ och data från mer än 10.000 rävar!

Rödräv når en fjärdedel av Skandinavien på en månad

Jan Englund disputerade 1970 med en uppsats om vad som reglerar en rävstams storlek. Han hade funnit att rävarna i norra Sverige samvarierade med smågnagarna. Genom märkning av rävar visade han också att ungrävar kan vandra mycket långt när de lämnar moderns revir. En ung hona märkt i Söderala utanför Söderhamn gick nästan 60 mil innan den fångades i en fälla utanför Luleå!

Ny forskning visar hur räven rör sig

Något som förbryllade honom var att de största rävarna finns i Skåne och de minsta i norra Sverige. Enligt den så kallade Bergmannska regeln ska det ju vara tvärtom. Jans förklaring var att de skånska rävarna är större eftersom de lever av större bytesdjur medan de norrländska rävarna bara förmår uppnå sin fulla potential storleksmässigt när det är gott om smågnagare. En norrländsk räv har en lätt kropp på långa ben samt stora tassar, vilket är till fördel vid sorkjakt på snö.

– Det är inte räven i sig som intresserar mig utan dess egenskaper och hur den anpassat sig, brukade Jan ofta säga.

Rävar från hela Sverige efterlyses

Jan arbetade till en början som docent vid Stockholms universitet, men då universitet saknade lokaler för att ta emot alla rävar flyttade han över till Naturhistoriska riksmuseet, där han var intendent fram till pensioneringen. Ända in i det sista arbetade han på uppsatser som han publicerade i olika vetenskapliga tidskrifter.

Med Jan Englund gick mycket vetande om den svenska rödräven förlorat. Han blev 87 år.