Kråkfångsten är en hörnsten i den utökade predatorjakten som görs för att gynna strandängarnas vadarfåglar. Ett Ölandsbås som på bilden är mycket effektivt när revirkråkor ska tas bort.

Kråkfångsten är en hörnsten i den utökade predatorjakten som görs för att gynna strandängarnas vadarfåglar. Ett Ölandsbås som på bilden är mycket effektivt när revirkråkor ska tas bort. Foto: Jan Henricson

Predatorjakt som naturvård i fokus

Medan minskningen av flera vadarfågelarter har stannat upp eller i vissa fall till och med vänt uppåt på södra Öland fortsätter kräftgången på andra håll i landet. På ett seminarium i Kalmar står predatorjaktens betydelse för vadarfåglarnas framtid i fokus.

Seminariet arrangeras av länsstyrelsen i Kalmar län tillsammans med Mörbylånga jaktvårdskrets och vänder sig till myndigheter, jägare och andra naturvårdare.

Uppenbarligen har något hänt. Jägarna som arbetat i projektet med den utökade predatorjakten på Öland har länge känt att de strävar i motvind. Länsstyrelse och naturvårdare har mer eller mindre vägrat att acceptera att predatorerna har inverkat negativt på vadarfåglarnas häckning.

 

Ett erkännande

Magnus Johansson som i tio år varit pådrivare i och organisatör av den utökade predatorjakten är glad över att seminariet ordnas, och att länsstyrelsen numera har inställningen att predatorjakten behövs.

– Jag väljer att se framåt, men kan väl säga att jag ser det här seminariet som ett erkännande av vårt arbete, som jag är övertygad om har betydelse för hur det går för vadarfåglarna som häckar i sjömarkerna, säger Magnus Johansson.

På länsstyrelsens naturvårdsenhet arbetar Susanne Forslund som koordinator för åtgärdsprogrammen för hotade arter. Hon säger att många av hennes kollegor på andra länsstyrelser är nyfikna på vad som händer med vadarna på södra Öland.

– Det finns mycket som påverkar vadarfåglarna. Det handlar om för lite vatten, om hur sjömarkerna hävdas och om att det finns väldigt mycket predatorer.

 

Tusentals predatorer

Susanne Forslund är nöjd med hur jägarna har bedrivit jakten inom projektet. Kontroverserna med andra intressen har varit få.

– Några gånger har allmänheten haft frågor när de sett utställda fällor, men när jägarna förklarar vad de håller på med brukar de vara nöjda med det.

 

”På 30.000 hektar på södra Öland tar vi uthålligt bort 3.000 predatorer årligen. Självklart har det betydelse.”

 

På länsstyrelsen har man inga vetenskapliga belägg för att den omfattande predatorjakten har en positiv effekt på vadarfåglarna.

– Men vi kan se att minskningen av flera arter stannat upp på södra Öland, medan nedgången fortsätter på andra håll i landet där det inte bedrivs någon organiserad predatorjakt.

Magnus Johansson tvekar inte ett ögonblick när han säger att jägarnas insatser spelar stor roll.

– På 30.000 hektar på södra Öland tar vi uthålligt bort 3.000 predatorer årligen. Självklart har det betydelse. Jag ska utveckla mina tankar om den saken på seminariet, säger Magnus Johansson.

Fakta

Seminariet Predatorjakt som en del av naturvården – för att gynna vadarfågel hålls i sammanträdesrummet Borgholm på länsstyrelsens kontor i Kalmar den 14 mars.

Arrangörer är länsstyrelsen i Kalmar län tillsammans med Mörbylånga jaktvårdskrets som i sin inbjudan vänder sig till tjänstemän på länsstyrelser, jägare och andra naturintresserade.

Målet med seminariet är att informera om och kanske nå konsensus kring predatorjakten i framtida naturvårdsarbete.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev