Det nordiska samarbetet är framtaget i ett gemensamt utvecklat ramverk. De tre länderna ska tillsammans börja att titta på vargpopulationen som en enhet. En viktig del anses vara vargarnas dna. Tidigare har de system för dna-analys som använts skiljt sig åt mellan de svensk-norska och finska metoderna. Därför har det till exempel inte gått att se om en varg kommer från Finland eller Ryssland.

– Med ett gemensamt analyssystem kan vi öka antalet möjligheter som vi behöver för att ha en långsiktigt livskraftig vargstam, säger Jens Andersson vid Naturvårdsverkets viltanalysenhet.

Viktig genetik

Enligt Jens Andersson är genetiken i vargstammen viktig för alla som på något sätt berörs av varg.

– Oavsett vilket perspektiv du har är vi beroende av att det finns en förbindelse mellan den finsk-karelska vargpopulationen och den svensk-norska, säger Jens Andersson.

– Har du ett bevarandeintresse så vill du minska risken för inavel och du vill ha invandring. Har du ett intresse av att minimera vargstammen är du beroende av att fylla på med genetiken för att klara av de åtaganden vi tagit genom att vara medlemmar i EU, fortsätter han.

Därför är det, enligt Naturvårdsverket, viktigt att Sverige eller Norge får in en varg med östligt ursprung vart femte år, djur som sedan ska reproducera sig med vargar i den svensk-norska stammen.

Kontroversiellt

Men att flytta varg är kontroversiellt. Få vill ha vargar utsläppta på sin mark och flyttade vargar går dessutom i regel tillbaka till de områden där de hämtades. Jens Andersson menar därför att det ideala scenariot är när östliga vargar själva vandrar in och reproducerar sig.

– Då kan man ersätta det med att ta bort skandinaviska vargar på licensjakt och behålla våra 300 vargar. Det gör oss också oantastbara i förhållande till de regelverk vi själva har satt upp.

Nordliga invandrare

Men om invandring inte sker måste andra åtgärder vidtas för att stärka den genetiska statusen, anser Naturvårdsverket.

– Det kommer då och då in östliga vargar till Norr- och Västerbotten. I dagsläget är vi tvungna att vänta fyra månader för att veta om vargarna är rabiessmittade innan det kan bli tal om någon flytt. Fyra månader är lång tid och har vargen etablerat revir är det förmodligen svårt att flytta den och sedan få den att stanna kvar i det område dit den flyttas, säger Jens Andersson.

”Vi skulle kunna agera mycket snabbare och flytta vargen, om det behövs”

Han tycker att det skulle underlätta kommande vargflyttar om Naturvårdsverket med hjälp av ett gemensamt system för dna-analys kunde veta att vargen är finsk och kommer från ett icke rabiessmittat land.

– Vi skulle kunna agera mycket snabbare och flytta vargen, om det behövs.

Alla vill bli av med varg

I det nu ingångna samarbetet har Finland sagt sig vara villigt att hålla vargflockar även i den nordvästra delen av landet, detta för att underlätta att vargar självmant ska vandra in i Sverige och Norge.
Dessutom har Finland sagt sig vilja bidra till att vargar flyttas direkt från landet till Sverige eller Norge.

”Vilket revir ska man då ta varg ifrån? Alla vill bli av med vargar.”

Men här kan en konflikt komma att blossa upp även i Finland.

– Vilket revir ska man då ta varg ifrån? Alla vill bli av med vargar, konstaterar Jens Andersson.

Sista alternativet

Han poängterar att vargflyttar är det sista alternativet i planen för genetisk förstärkning av vargstammen. Och han är noga med att eventuella flyttar av vargar från Finland till Sverige ligger långt fram i tiden.

– Däremot kan det bli tal om vargflyttar i Sverige redan nu, tillägger han.

”Inaveln i vargstammen är en sak som EU ofta är förvånade över.”

På grund av en norsk vargflytt förra vintern kan inaveln redan vara på väg att minska i den svensk-norska stammen. Det hänger på om den invandrade vargen lyckat reproducera sig.

– Men just inaveln i vargstammen är en sak som EU ofta är förvånade över. ”Hur kan vi tycka att vi har en ganska bra förvaltning när EU i stället menar att vi har 300 inavlade individer”, är en synpunkt som EU brukar ha, säger Jens Andersson, och fortsätter:

– Vi vill genom det nya ramverket visa dem att vi arbetar med den här frågan och att vi inte kommer att misslyckas. Det är mycket det som det nya samarbetet med Finland och Norge går ut på.

EU-spöke?

EU har i tio års tid funnits med som ett ”spöke” när Naturvårdsverket diskuterar om den svenska vargförvaltningen. Men Sverige har inte hamnat i EU-domstolen för det.

Har EU-kommissionen sagt att Sverige ska vara mer aktivt att flytta vargar?

– Det kan vara något ingående som kommer. Det står nog i EU:s senaste guidelines att kommissionen är för aktiva åtgärder, jag läser i alla fall in det så, säger Jens Andersson.