2011 skrev Henrik Andrén och Olof Liberg i Svensk Jakt: ”Lodjursstammen ökar vid god tillgång på rådjur, men minskar när rådjuren tryter. Rådjursstammen i sin tur påverkas av lodjuren, men även av andra faktorer, främst räv.”

Förra veckan publicerade SLU en forskningsrapport med lodjur och rådjur i fokus. 

– Under sin expansion söderut har lodjuren minskat de lokala rådjurspopulationer som de efterhand har kommit i kontakt med. Sedan har lodjuren i sin tur påverkats av den minskade tillgång på föda som de själva har åstadkommit. Då föds färre lodjursungar och fler lodjur dör, säger Henrik Andrén i ett pressmeddelande från SLU som publicerades den 8 februari.

Permanent låga nivåer?

2011 såg de båda forskarna en risk i att lodjuren och rådjuren kan låsa fast varandra i mycket låga tätheter för båda, men tillade att ”de närmsta åren får visa om den ”låsning” vid mycket låga tätheter av både lo och rådjur vi ser början till i norra Svealand är av mer permanent karaktär, eller bara tillfällig.”

Nu har svaret på frågeställningen kanske kommit. Den nu publicerade studien visar att lodjur och rådjur under vissa förhållanden interagerar med varandra i ett cykliskt förlopp, med ungefär 30 år mellan topparna.

Tydligast var cyklerna i de mellersta regionerna, från sydligaste Norrland till norra Götaland.

Ville fortsätta

Men helt säkra på detta är inte Olof Liberg och Henrik Andrén. De skulle därför vilja fortsätta att studera systemet för att säkerställa att det verkligen är ett cykliskt förhållande mellan lodjur och rådjur.

– Tyvärr är det inte möjligt på grund av ökad lodjursjakt som bryter mönstret. Dessutom har vargpopulationen ökat i Mellansverige och de äter också rådjur, säger Henrik Andrén i SLU:s pressmeddelande.

Första i världen

Enligt SLU är studien den första i världen som har kunnat påvisa ett cykliskt förlopp hos ett stort växtätande däggdjur och dess rovdjur, även om liknande förlopp är kända från mindre djur.