När den nya vapenlagen togs i bruk vid årsskiftet innebar det en skärpning av straffsatserna för vapenbrott. Minimistraffet ökade från ett till två års fängelse, vilket bland annat innebär obligatorisk häktning av misstänkta. Skärpningen är ett led i kampen mot gängkriminalitet och skjutningar i storstäderna.

Följer inte lagen

Men Jönköpings tingsrätt dömer inte efter den nya vapenlagen, utan underkänner den. Något som ligger i linje med vad Lagrådet sa när man kritiserade lagstiftningen och avrådde från att införa den.

Därmed blir vapenlagen i det här fallet en parallell till den så kallade gymnasielagen som flera domstolar ansett inte går att tillämpa.

Sedan tidigare pågår en prövning i Högsta domstolen som gäller ett mål där en man dömts enligt den nya vapenlagen. HD kommer då också att pröva om lagen kan tillämpas.

Ny tolkning

Till TT kommenterar Joakim Nergelius, professor i juridik vid Örebro universitet, Högsta domstolens prövning:

– Den domen från HD blir vägledande, åtminstone för de allmänna domstolarna. Det kommer gälla det här med beredning: vad är det för krav på beredning och vad krävs för att åsidosätta en lag bara för att beredningen varit dålig.