Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina gör analys- och undersökningsföretaget Novus flera mätningar om svenskarnas inställning i viktiga frågor som följer av kriget i vårt närområde.

Idag publicerar de flera resultat av befolkningens inställning till skyttekunnande i civilsamhället. Frågor och svar som i högsta grad berör jägare.

Viktigt med skytte

60 procent av svenskarna är enligt undersökningen beredda att göra väpnat motstånd om Ryssland invaderar Sverige. 20 procent svarar nej på frågan, 21 procent vet ej.

Men för att göra motstånd med vapen i hand måste man kunna skjuta. 55 procent svarar mycket eller ganska på frågan hur viktigt de tycker det är att civilbefolkningen kan skjuta för att försvara Sverige.

24 procent tycker inte det är särskilt viktigt och 9 procent att det inte är alls viktigt att vanligt folk kan skjuta.

Många har skjutit

Torbjörn Sjöström, vd Novus.

I Sverige är skyttesporten stor och jägarkåren stark. Novus konstaterar också att skyttesportförbunden är en del av civilförsvaret, och att vi har en historik av allmän värnplikt, som nu har fått en omstart.

Kanske avspeglas det i att nästan varannan svensk uppger att de har skjutit åtminstone några gånger. 16 procent säger att de vill lära sig skjuta. 6 procent av befolkningen har tillgång till vapen, och 3 procent svarar att de tränar regelbundet.

– Det innebär att drygt 200.000 svenskar tränar skytte regelbundet. Nästan 1,2 miljoner vill lära sig skjuta, konstaterar Torbjörn Sjöström, vd på Novus.

Tryggare med vapen

En stor andel av befolkningen, 37 procent, skulle också känna sig tryggare om de kunde skjuta. 48 procent svarar nej på frågan, och 15 procent vet ej.

Många människor, 27 procent, skulle enligt undersökningen känna sig tryggare om de bodde granne med någon som kan skjuta.

12 procent skulle känna sig otryggare med en jägare eller sportskytt som granne, medan 48 procent svarar att det inte har någon betydelse för trygghetskänslan.

– Nästan var tredje skulle känna sig tryggare om grannen kunde skjuta. En fråga som nog varit helt orimlig att ställa för några veckor sedan, eller för den delen ens fundera på att ställa, funderar Torbjörn Sjöström.

Viktigt under valår

Torbjörn Sjöström ser en utmaning i att vi i Sverige under många år sett flera trender som visar på ett minskat stöd från det offentliga samhället. Alltmer ansvar läggs på individen att klara sig. Beredskapsförråden är borta. Svensken ska nu klara sig en vecka själv.

– Så denna reaktion på självförsörjning, att man vill kunna skjuta själv, kan lika gärna tolkas som att man inser att man inte kan lita på det offentliga alls lika mycket längre.

Frågor om vad staten och det offentliga ska göra, vem som bestämmer över vem, och för vems skull man gör vad, har blivit högaktuella på grund av kriget i vårt närområde.

– Det är mycket viktiga frågor för politiker att adressera under ett valår, konstaterar Torbjörn Sjöström.