Skattningen genomförs från och med i år med en modell baserad på så kallad Bayesiansk statistik. Foto: Lars-Henrik Andersson

Ny metod för att beräkna avskjutning i Sverige

Svenska Jägareförbundet har allt sedan 1938 skattat, det vill säga beräknat, avskjutningen av jaktbart vilt. Det innebär att Sverige har avskjutningsserier som är unikt långa i ett internationellt perspektiv. Men bra kan alltid bli bättre och från och med jaktåret 2021/2022 sker skattningen med en ny metod.

I Sverige är det så att avskjutningen av vissa viltarter, som till exempel älg och stora rovdjur, ska rapporteras till en myndighet. För övriga viltarter är det frivilligt att rapportera sin avskjutning. Svenska Jägareförbundet skattar den årliga avskjutningen baserat på dessa frivilliga rapporter från jaktlag för cirka 50 viltarter.

– Att vi har en heltäckande och högkvalitativ avskjutningsstatistik bidrar till viktig kunskap för förvaltningen av vårt vilt men även för att kunna motivera fortsatt jakt på olika arter, säger Göran Bergqvist som är ansvarig för viltövervakning och Viltdata på Svenska Jägareförbundet.

Bayesiansk inferens

En prioriterad fråga i viltövervakningen har varit att utveckla metoderna för skattning av avskjutningen. Därför har ett projekt genomförts av Svenska Jägareförbundet i samarbete med forskaren Tom Lindström vid Linköpings Universitet i syfte att utvärdera möjligheten att använda den statistiska metoden bayesiansk inferens. 

Metoden har kvalitetssäkrats via publicering i en internationell, vetenskaplig tidskrift och har sedan kompletterats med en autoregressiv komponent, vilket innebär att skattningen lånar styrka över tid. Även denna del har nu kvalitetssäkrats.

Älginventeringen ska bli bättre med ny beräkningsmetod

Små ändringar

Göran Bergqvist.

– Skattningen genomförs från och med i år med en modell baserad på så kallad bayesiansk statistik. Förutom att analysera den avskjutning som jaktlagen rapporterat under det aktuella jaktåret så tar modellen även hänsyn till områdets avskjutning under tidigare år, tillbaka till jaktåret 1997/1998. Detta kan medföra att även en skattad avskjutning för ett tidigare år kan ändras då ett nytt års data läggs till och modellen därmed har ett bättre underlag för skattningen. Sådana ändringar brukar dock vara små, berättar Göran Bergqvist.

Förutom att beräkna det mest troliga värdet så beräknar modellen ett 95-procentigt kredabilitetsintervall. Det är det intervall inom vilket det sanna värdet finns i 95 fall av 100. Detta ger möjlighet att även bedöma skattningarnas säkerhet. 

Länsvisa rapporter

Varje år rapporterar cirka 7.000 jaktlag runtom i Sverige sin avskjutning till Svenska Jägareförbundet. Förbundets personal kvalitetssäkrar sedan samtliga inkomna rapporter. När kvalitetssäkringen är genomförd beräknas jaktårets avskjutning. Den beräknade avskjutningen sammanställs i länsvisa rapporter som kan hittas på www.viltdata.se/avskjutningsrapporter och nationella rapporter som finns på www.jagareforbundet.se/vilt/viltforum. Avskjutningsstatistiken används sedan som ett underlag i den lokala och regionala viltförvaltningen, men även i offentlig statistik och forskning.

Malou Kjellsson

Läs rapporterna här

Lindström T. & Bergqvist G. 2020. Estimating hunting harvest from partial reporting: a Bayesian approach. Scientific Reports 10, 21113. https://doi.org/10.1038/s41598-020-77988-x.

 

Lindström T & Bergqvist G. 2022. Estimating hunting harvest when hunting bag data are reported by area rather than individual hunters: A Bayesian autoregressive approach. Ecological Indicators 141. 108960. https://doi.org/10.1016/j.ecolind.2022.108960.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev