Just nu handlägger länsstyrelsen i Västra Götaland en ansökan om generell och flerårig skyddsjakt på storskarv i länet. Foto: Per Jonson
Ny ansökan om storskalig skyddsjakt på skarv
Länsstyrelsen i Västra Götalands län handlägger just nu en ansökan om generell och storskalig skyddsjakt på skarv. Det är en liknande ansökan som länsstyrelsen godkände 2020.
När skyddsjakttiden löpte ut för skarv den 15 februari i år hade 2 952 skarvar av en tilldelning på 3 000 skarvar fällts. Skyddsjakten var en följd av en ansökan som gjordes 2020.
Nu är en ny ansökan om generell skyddsjakt inlämnad och handläggs av länsstyrelsen i skrivande stund. Bakom ansökan står samma organisationer som förra gången: Jägareförbundet Västra Götaland Väst, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund och Sveriges Fiskares Producentorganisation.
Generell skyddsjakt
Ansökan gäller precis som tidigare en generell skyddsjakt under flera år på storskarvar längs Bohuslänskusten. Skälet till skyddsjaktsansökan är den problematik skarven orsakar ett flertal fiskpopulationer i kustbandet, genom sin predation. Skarvpopulationen har vuxit rejält i länet.
I den nya ansökan finns en förändring formulerad jämfört med tidigare. Nu vill avsändarna att jakt ska möjliggöras nära kolonier när häckning inte pågår. I Kalmar län har länsstyrelsen fattat skyddsjaktbeslut som gäller i områden skarvar har som kolonier, undantaget perioden 1 april till 10 augusti.
Efterfrågar riktlinjer
Anna Hjelm, vilthandläggare på länsstyrelsen i Västra Götalands län, efterfrågar riktlinjer kring hur en skarvkoloni ska definieras.
– Länsstyrelsen saknar en bra definition av vad en koloni är, och när. Vi har ställt frågan till Naturvårdsverket och hoppas få svar eller vägledning snart, meddelar hon.
När kan ett eventuellt skyddsjaktbeslut komma?
– Jag kan tyvärr inte ge någon tid för beslut, vi handlägger ärendet så skyndsamt det går.
Dispens kan ges
Nils Mårtensson ledde uppdraget med den nya nationella skarvförvaltningsplanen på Naturvårdsverket men han kan på rak arm inte svara på hur skarvkoloni ska definieras, utan hänvisar till sin kollega Christine Aminoff.
– I grund och botten är fågelbon alltid fredade enligt fågeldirektivet och artskyddsförordningen och de definieras som bon så länge fåglarna kommer återvända till dem, exempelvis vid nästa häckningsperiod. Men det går vid skyddsjakt att ge dispens från dessa regler med hänvisning till jaktförordningen om det går att hävda att exempelvis skarven gör tillräckligt stor skada, säger hon.
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
