Norra Skog föreslår en ny förvaltningsmodell med så kallad målstyrd jakt som i praktiken innebär fri avskjutning upp till den nivå som gäller för hela älgförvaltningsområdet.

Norra Skog föreslår en ny förvaltningsmodell med så kallad målstyrd jakt som i praktiken innebär fri avskjutning upp till den nivå som gäller för hela älgförvaltningsområdet. Foto: Olle Olsson

Norra Skog: Inga begränsningar i älgavskjutningen

Premium

Norra Skog vill i praktiken skrota dagens älgförvaltningssystem och istället införa det man kallar för målstyrd jakt. Det innebär inga begränsningar i avskjutningen för enskilda älgskötselområden. Samtidigt tycker Norra Skogs ordförande att handslaget mellan Storskogsbruket och jägarna drabbats av Corona.

Upprinnelsen till förslaget från Norra Skog om målstyrd jakt är en motion till den extra föreningsstämman som genomfördes den 26 augusti. I motionen, som efter votering antogs av stämman, handlar om att i praktiken skrota dagens älgförvaltningssystem och istället ersätta det med så kallad målstyrd jakt. Det går enligt motionen ut på att inte ha några avskjutningsbegränsningar för enskilda älgskötselområden.

I praktiken innebär det fri avskjutning upp till den nivå som gäller för hela älgförvaltningsområdet. Enligt Norra skog är det ett system som bättre skulle kunna hantera den betesproblematik som kan uppstå med vandringsälgar på vintern.

 

”Frågan är dock laddad”

Styrelsen för Norra skog konstaterar i ett svar på motionen att ”Frågan är dock laddad och komplicerad varför det är viktigt med en genomtänkt strategi och handlingsplan för att kunna agera så kraftfullt som möjligt.” Vidare påpekas att modellen med målstyrd jakt måste ske i samverkan med andra skogsföretag och myndigheter.

När motionen debatterades på föreningsstämman yrkade Åke Sandström, Vännäs, avslag och menade att om förslaget blir verklighet så åsidosätts bland annat den enskilde markägarens rätt över jakten och älgförvaltningen.

 

Se debatten om motionen på Norra skogs årsstämma i spelaren ovan.

 

– Motionen innebär att man vill ha mer statlig iblandning och styrning. Man häpnar. Dessutom nämns inte de som gör jobbet, jägarna, sade Åke Sandström i samband med årsstämman.

Han tycker också det är för tidigt att döma ut den nya älgförvaltningen som sjösattes 2012.

– Vi har inte nått målen under de här åtta åren och det är cirka tio procent av tilldelningen som inte blir skjutet varje år, replikerade Kerstin Stenberg, Skellefteå södra Burträsk skogsbruksområde.

Åke Sandström fick stöd från Örnsköldsviks skogsbruksområde, som också yrkade avslag på motionen. Den bifölls dock med röstsiffrorna 53 för och 34 emot.

 

Höga skador

Torgny Hardselius. Foto: Mikael Lundgren

Torgny Hardselius, ordförande för Norra skog, menar att betesskadorna ligger på en alldeles för hög nivå och i vissa områden är älgstammen för stor.

– Det är chockerande siffror, sade han på stämman och tillade att markägarna har ett samhällsansvar.

– Skjuter vi för många älgar tar det cirka fyra år att reparera älgstammen. Det handlar om att skjuta älgarna där älgarna finns.

Torgny Hardselius påpekade att det inte handlar om någon snabb universallösning utan att arbetet måste ske tillsammans med andra markägarkonstellationer och ”andra som sitter i älgförvaltningsgrupperna. Det är oftast jägarrepresentanter.”

 

”Det där handslaget verkar vara drabbat av Corona, det känns mer som en armbåge.”
Torgny Hardselius

 

Vidare sade Torgny Hardselius:

”Det där handslaget verkar vara drabbat av Corona, det känns mer som en armbåge.”

Han anser också att jägarna misslyckats föra ut informationen om den nya älgförvaltningen på det lokala planet.

 

Bekymrad länsordförande

K G Abramsson, ordförande för Jägareförbundet Västerbotten, är bekymrad över situationen inom älgförvaltningen.

K G Abramsson. Foto: Lars-Henrik Andersson

– Hur mycket än parterna anstränger sig så kommer vi alltid ha en konfliktyta som vi nog aldrig kommer att komma ifrån. Storskogsbruket hävdar att det är för mycket älg medan vi säger att med rätt metoder och med rätt ansats kommer vi lösa det. Men då gäller det att storskogsbruket bjuder till, så att jägarna kanske vill anstränga sig ytterligare för att nå målen, säger K G Abramsson.

 

Jägarna måste vara med

Han menar att jägarna lever upp till handslaget.

– De representanter storskogsbruket skickar ut pratar inte det språk man kommit överens om. Det framförs ofta från jägarnas sida att de blir bemötta med arrogans och översitteri från skogsbolagens sida. Handslaget handlade om att var och en skulle bidra med sitt. Det är jägarna som verkställer och det gör de så gott det går. Har man inte jägarna med sig kommer vi aldrig kunna förvalta vårt nationalvilt älgen. Sådana här beslut bidrar inte till att skapa bättre relationer, snarare tvärtom, slutar K G Abramsson.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev