Naturvårdsverket öppnar upp för möjligheten att sänka vargstammens numerär i Sverige. Foto: (i hägn) Ingemar Pettersson, Naturvårdsverket

Naturvårdsverket: Vargstammens referensvärde kan sänkas

Naturvårdsverket menar att det är möjligt att minska den svenska vargstammen, men det kommer kräva en mer individbaserad förvaltning och ökat juridiskt risktagande.

Två forskare har på uppdrag av Naturvårdsverket presenterat sina analyser kring hur liten en vargstam i Sverige kan vara. Deras slutsatser om MVP (minimum viable population) i spannet 170-270 vargar ligger nu till grund för hur även referensvärdet på vargstammen skulle kunna sänkas.

Risktagande

Enligt Naturvårdsverket skulle det vara möjligt att sänka referensvärdet så det landar i spannet mellan 170 och 270 vargar. I dag ligger referensvärdet på 300 vargar. Det finns dock rättsliga utmaningar om referensvärdet ska vara lägre än i dag.

– De juridiska riskerna gäller dels att en negativ populationstrend skulle kunna hota vargens gynnsamma bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet och därmed försvåra möjligheterna till aktiv förvaltning genom jakt, dels det överträdelseärende avseende licensjakt som EU-kommissionen fortfarande har öppet mot Sverige, säger Mona HansErs, chef viltanalysenheten på Naturvårdsverket.

Förutsättningar krävs

I ett pressmeddelande spaltar Naturvårdsverket upp ett antal förutsättningar som krävs om referensvärdet ska sänkas.

Inom spannet

• I genomsnitt 2–3 invandrade individer med östligt ursprung etablerar sig i populationen varje tioårsperiod,

• Födslotal och dödlighet i populationen inte försämras jämfört dagens nivåer,

• Det bedrivs en, i relation till nivån i referensvärdesspannet, allt ökande grad av ytterligare individbaserad och mer resurskrävande vargförvaltning, avseende bland annat genetisk provtagning och analys som grund för beslut.

Om referensvärdet ska ner till närmare 170 vargar krävs ytterligare förutsättningar.

I den lägre del av spannet

• Övervakning och förvaltning av populationen blir ytterligare mer individbaserad, inkluderande utökad genetisk provtagning och analys som underlag för olika typer av förvaltningsbeslut om till exempel jakt, märkning och flytt,

 • Att Sverige, genom en implementering av ett sådant referensvärde i vargförvaltningen, är beredd till ett större biologiskt risktagande jämfört med idag,

• Att Sverige, genom rapportering av ett sådant referensvärde och genom en implementering av det i vargförvaltningen, är beredd till ett större juridiskt risktagande jämfört med idag.

Väntad analys

Gunnar Glöersen.
Gunnar Glöersen. Foto: Kristoffer Pettersson

Gunnar Glöersen, rovdjursansvarig på Svenska Jägareförbundet är inte förvånad över de slutsatser Naturvårdsverket drar.

– Nä, det var inte oväntat alls. Det är ju det alla utredningar genom åren sagt. Vi kan ha en lägre stam om vi tillför genetik och är beredda på juridiska konsekvenser. Färre vargar ställer högre krav på förvaltningen, så är det, säger Gunnar Glöersen.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev