Publicerad 12 december 2019 - 19:03

Det blir glest mellan älgarna i västra Blekinge, när Naturvårdsverket dikterar villkoren för förvaltningen. Foto: Johnny Olsson

Naturvårdsverket: Tre älgar är en bra utgångspunkt

Premium

På Naturvårdsverket går ansvariga inte med på beskrivningen att man beslutat hur stor älgstam det ska vara i västra Blekinge. Man tror heller inte att nationella beslut om hur älgen ska förvaltas påverkar jägarnas engagemang lokalt.

Evalinda Sederholm

Evalinda Sederholm. Foto: Naturvårdsverket

Chefen för Naturvårdsverkets naturhänsynsenhet, Evalinda Sederholm, understryker i en intervju med Svensk Jakt att det inte är verket som tagit beslut att målet för älgstammen i västra Blekinge är tre älgar per 1.000 hektar i vinterstam. Hon tycker det är olyckligt att Svensk Jakts första artikel vinklades på det sättet.

Naturvårdsverket kör över lokal älgförvaltning

Hon medger emellertid att Naturvårdsverket i sitt beslut angett att en sådan sänkning av målet för älgstammen vore en bra utgångspunkt.

– Det här med tre älgar står inte i själva beslutet. Beslutet är bara att vi återförvisar till länsstyrelsen och det är det som är bindande, säger Evalinda Sederholm.

 

”Det är olyckligt att det står i artikeln att vi har beslutat om stammens storlek, för det har vi inte gjort”

 

Men det är väl med förutsättningen om en sänkning till tre älgar per 1.000 hektar i vinterstam?

– Vår vilthandläggares bedömning är att det vore en bra utgångspunkt, men det är inget beslut från vår sida, och det är en ganska viktig skillnad. Det är olyckligt att det står i artikeln att vi har beslutat om stammens storlek, för det har vi inte gjort.

 

Kan man säga att det är lokal och adaptiv förvaltning när älgstammens storlek bestäms av Naturvårdsverket i Stockholm?

– Nej, det är det ju inte. Men vi har ju inte bestämt det utan vi har återförvisat frågan till länsstyrelsen.

 

Nu låter det som att du försöker komma undan, för visst anges det i ert beslut att stammen ska sänkas?

– Vi bedömde att det här kunde vara en bra nivå, och det har vi skrivit i beslutsskälen, men vi har inte bestämt att det är så det ska vara. Det är inte att jag vill komma undan, utan det är bara fakta.

 

Markägarna som klagat äger cirka 500 hektar. Hur kan skadebilden som dessa markägare angett få avgöra hur det ser ut i hela älgförvaltningsområdet som omfattar 73.000 hektar?

– Jag vet inte om det är de som får bestämma det. De har använt sin rätt att klaga och då har vår vilthandläggare som är van att läsa de här planerna gjort en bedömning utifrån vad de har angett. När en plan överklagas tittar man på helheten och inte bara hur det ser ut för de enskilda som klagar.

 

”Alla ska tycka att det är bra”

 

En grundbult i det nya älgförvaltningssystemet från 2013 är det lokala arbetet. Samordningen i älgskötselområden nämns som särskilt eftersträvansvärt. Hur tror du att centrala direktiv som detta påverkar jägarnas vilja att engagera sig lokalt och regionalt, till exempel med att göra inventeringar?

– Jag tänker att det här gäller alla som jobbar med de här frågorna. Här var det några som inte höll med om bedömningen som gjordes och då har man möjlighet att påtala detta. Det gäller ju för alla. Alla ska tycka att det är bra. Gör alla det är det ingen som överklagar, men om det är någon eller några som inte tycker att planen är bra har de möjlighet att säga det. Att ha den möjligheten tror jag också är viktigt för det lokala engagemanget.

 

Nu vet inte jag hur många markägare som ingår i området och som inte klagar, men det måste vara betydligt fler än två. Ska inte de många som accepterar planen, i en demokrati, väga lite mer än två?

– Det kan man ju fundera över, men det blir kanske mer på ett rättsfilosofiskt plan. Ska det vara så att majoriteten alltid har rätt, eller ska någon som inte håller med få göra sin röst hörd? Ska hur många hektar man äger spela roll? Men med den rättsstat vi har spelar det ingen roll om man är ensam eller om man är flera när man vill klaga på ett beslut.

 

Forskning visar att det effektivaste sättet för att minska betesskador av vilt är att se till att de har mer foder. Finns det någon del i er skrivning som uppmanar de klagande markägarna att göra några åtgärder för att öka fodermängden?

– Nej, det har vi inte. Men man skulle kunna tänka sig att länsstyrelsen när man fick det här beslutet, tog en kontakt med markägarna och funderade på om man kunde lösa det på det sättet. Jag tänker att det bästa är om de kontakterna sker på regional och lokal nivå. Vi är en nationell myndighet och det är bättre att det adaptiva, diskussioner och överenskommelser, sker ute i landet.

 

”Vi försöker fatta ett väl grundat beslut utifrån de handlingar som kommer in”

 

I området finns nästan ingen tall där det ska växa tall. Sannolikt kommer inte skadorna att minska genom ert direktiv att sänka älgstammen. Vad gör ni då? Sänker till två eller en älg per 1.000 hektar?

– Vi försöker fatta ett väl grundat beslut utifrån de handlingar som kommer in. Är det då någon som klagar och menar att det fortfarande inte är tillräckligt och handlingarna pekar på att det behövs ytterligare sänkning, då får vi titta på det. Jag kan inte i förväg säga hur vi ska bedöma något, utan vi försöker verkligen ha på fötterna när vi tar ett beslut.

– Så det beror helt på vad den klagande lämnar in för grunder. I det här fallet bedömde vilthandläggaren att det var det här antalet som kunde vara lämpligt. I ett annat fall, ett annat år, i ett annat område, kan det vara på ett annat sätt.

 

Blir du inte orolig att ni kommer att översköljas av sådana här överklaganden när missnöjda markägare ser hur lätt det är att få med sig Naturvårdsverket?

– Vi får ett antal överklaganden per år från personer som anser att förvaltningsplaner eller skötselplaner ger dem skäl till att klaga. I en del fall avslår vi och det blir inget ytterligare. Det är svårt att säga om det blir fler efter detta, men vi har haft överklaganden under ett antal år och jag tror att antalet är stadigt.

– Åter igen. Det är lite olyckligt att vinklingen i Svensk Jakts artikel är att vi har beslutat något när vi inte har gjort det och det är möjligt att det får följder som inte är önskvärda. Att man tror att vi har beslutat om det här.

 

”Jag har förståelse för deras oro”

 

I den här delen av västra Blekinge, särskilt i den norra delen, har man med målmedvetet arbete lyckats hejda en nedåtgående spiral för älgstammen och har nu 4,5 älgar per 1.000 hektar i vinterstam. I planen angavs målet till 4,2. Med ert beslut sänks den till 3. Jägarna är oroliga för att deras arbete ska omintetgöras. Vad vill du säga till dem?

– Jag har förståelse för deras oro, men vår bedömning vilar ändå på att det här är vad som behövs ur ett skadeperspektiv, men att det inte ska påverka stammen i så hög grad. Att hålla en livskraftig älgstam samtidigt som skadorna inte är för stora är en balansgång. Det är den balansen som hela förvaltningen går ut på och det har vi förstås också för ögonen, säger Evalinda Sederholm, chef på Naturvårdsverkets naturhänsynsenhet.

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram