Tidigare har Jägareförbundet svarat på Näringsdepartementets remiss angående rörlig belysning, elektroniska bildförstärkare och termiska riktmedel. Nu gör Naturvårdsverket detsamma.

Men där Jägareförbundet vill begränsa användandet av de två förstnämnda till att enbart tillåtas under skyddsjakt på vildsvin, innehåller Naturvårdsverkets svar inga sådana restriktioner, utan dessa riktmedel ska kunna användas även vid ordinarie jakt i mörker.

Öppen terräng

Man anser också att värmekamera ska få användas under vissa förutsättningar, något som alltså Jägareförbundet avråder från i sitt remissvar.

Naturvårdsverket skriver att värmekamera kan vara ett ändamålsenligt jaktmedel, men att det finns begränsningar. Bland annat på grund av att föremål som finns mellan siktet och djuret inte är lätta att observera med ett sådant riktmedel, vilket ökar risken för att exempelvis en kvist ska ändra riktning på kulan.

Därför säger man att värmekameran främst är lämplig att använda i öppen terräng och att skytten före skottet ska ha försäkrat sig om att kulbanan inte ändras på grund av vegetation.

Mer byråkrati

Och för säkerhets skull föreslår man att det tillförs lite mer byråkrati:

”Naturvårdsverket tillstyrker att värmekamera ska få användas vid jakt efter vildsvin. Det finns emellertid mot bakgrund av ovan anförda skäl att antingen i förordningstexten begränsa användandet av värmekamera till jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser eller att tydligt vägleda kring användandet.”

Jägareförbundet pekade i sitt remissvar inte bara på risken för ökad skadskjutning med termiska riktmedel, utan också att den tvådimensionella bild som dessa visar gör att det är svårt för en skytt att se om det finns fullgott kulfång bakom målet. Några sådana funderingar finns inte i Naturvårdsverkets svar.