Nu presenterar Naturvårdsverket förslag på en effektivare förvaltning av säl och skarv. Förslagen är del av ett regeringsuppdrag där myndigheten tillsammans med SLU och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande ska ta fram ny kunskap om att bättre integrera förvaltningen av predatorerna säl och skarv i havsmiljöarbetet.

Ökat fokus regionalt och lokalt

Christine Aminoff, handläggare på Naturvårdsverkets viltförvaltningsenhet, säger i ett pressmeddelande att myndigheten nu föreslår en förvaltning av säl och skarv som liknar annan viltförvaltning, och som dessutom möjliggör en förflyttning till utökad regional och lokal förvaltning.

– Förslagen handlar också om att ge bättre verktyg för att begränsa populationerna där det är nödvändigt, till exempel i områden där de påverkar känsliga fiskbestånd negativt. På sikt tror vi att detta skulle kunna underlätta både det praktiska arbetet och möjligheterna att fatta beslut, säger hon.

Delegera skyddsjaktsbeslut

Naturvårdsverket listar exempel på åtgärder när det kommer till sälförvaltning. Dels föreslår myndigheten regionaliserad förvaltning genom en modell som ökar det regionala ansvaret och en lokal delaktighet när det gäller de tre sälarterna.

Naturvårdsverket vill också att skyddsjaktsbesluten delegeras och att länsstyrelserna tar dessa beslut.

För att förbättra förvaltningen av storskarv och begränsa populationen föreslår Naturvårdsverket att skyddsjakten ska utökas. Myndigheten presenterar två alternativ.

1: man utvecklar vägledningen för skyddsjakt till stöd för länsstyrelser.

2: man utökar möjligheten till skyddsjakt på eget initiativ.

Ta fram vägledning

Även oljering av skarvägg lyfts fram som ett verktyg för att begränsa skarvpopulationen. Här vill Naturvårdsverket ta fram en vägledning för hur metoden ska gå till, i samråd med länsstyrelser.

Naturvårdsverket föreslår också att en nationell leverantör ska kunna upphandlas som sköter själva oljeringen, men som även kan utföra riktad skyddsjakt.

Läs mer här>>