Visenter skulle kunna återintroduceras, men mer kunskap behövs enligt studien. Foto: SLU
Mer kunskap behövs för att visenter ska kunna återintroduceras
Enligt en förstudie skulle visenter rent biologiskt kunna passa bra i det svenska landskapet. Det finns dock en del oklarheter som behöver bearbetas närmare, enligt samma studie.
Skogssällskapet gav Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i uppdrag att göra en förstudie huruvida visenter skulle kunna återinföras i den svenska faunan.
Förstudien inleddes för knappt ett år sedan, i april 2023, och gjordes vid Skogssällskapets skogsfastighet Svanå norr om Västerås.
Behov i fokus
På den 1 100 hektar stora fastigheten har man bland annat tittat på visenternas behov gällande habitat samt kartlagt hur en återintroduktion påverkat människa och samhälle i de länder där så har skett.
Carl-Gustaf Thulin, SLU. Foto: Skogssällskapet
– Svanå i Västmanland, som förstudien använt som exempel på etableringsplats, har visat sig vara väl vald utifrån visenternas behov. Däremot har juridiken visat sig vara komplicerad, och vi behöver både lära oss mer om vad ett eventuellt införande skulle kunna få för juridiska konsekvenser och fördjupa oss i de sociologiska och lokala aspekterna, säger Carl-Gustaf Thulin, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och den som har lett projektet, i ett pressmeddelande.
Mer kunskap behövs
Från Skogssällskapets sida är man nöjda med studiens utfall.
Karin Fällman Lillqvist. Foto: Skogssällskapet
– Det är en gedigen förstudie som belyser både möjligheter och utmaningar med ett eventuellt återinförande. Men förstudien har också visat på vikten av att ta fram mer kunskap. Skogssällskapet har fått in en ansökan om finansiering av fortsatta studier som vi nu ska ta ställning till, berättar Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.
Visenter lever i dag vilt i bland annat Polen och Rumänien, och omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv.
– Skogssällskapet vill uppmuntra till en varierad skogsskötsel och förvaltning av den svenska skogen, och stora gräsätare som visenter skulle kunna bidra till ökad biologisk mångfald. Därför tycker vi att det är viktigt att finansiera fortsatt forskning på området, säger Karin Fällman Lillqvist.
Vid en återintroduktion rekommenderas:
- Försäkran om bred lokal/regional acceptans samt kontinuerlig uppföljning och beaktande av utvecklingen.
- Fortlöpande dialog med Naturvårdsverket, berörda departement och andra myndigheter före, under och efter en återintroduktion.
- Att uteslutande livdjur från svenska djurparker används, samt att de av-habitueras innan de släpps helt fria (det vill säga begränsad hantering före utsättning och därpå förvaltning som ett vanligt vilt).
- En soft soft release med hjälp av no fence-teknik enligt försöksplan.
- Fortlöpande (vetenskaplig) uppföljning av biologisk, social och ekonomisk påverkan.
- Fortlöpande veterinärmedicinsk uppföljning genom kontrollerad avskjutning av utvalda individer.
- Att ekonomisk ersättning för skador kan utgöra en inledande åtgärd för att skapa acceptans men undviks i långsiktig förvaltning.
- Att avledande utfodring kan utgöra en inledande åtgärd för att minska påverkan på jordbruksgrödor men undviks i långsiktig förvaltning.
Källa: SLU
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
